Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 maj 1866, sida 1

Kantonerna bidraga till operationsarmöens särskilta vapenslag, till hospitalerna, m. m., hvad manskap och materiel beträffar, i enlighet med en derför uppgjord och antagen lag. Så måste t. ex. staten Zärick till den aktiva armeen lemna en kontingent af 340 man genitrupper, 1,211 man artilleri, 291 man kavalleri, 600 man skarpskyttar, 8,560 man infanteri, 25 man till sjukvården, 3 vapensmeder och 600 trosshästar, 39 kanoner af olika kaliber jemte ammunition samt 12 raketställ. Öfriga kantoner lemna på samma sätt sin stadgade, proportionella kontingent. Till följd af denna kantonernas förpligtelse indelas det i tjenståldern imträdda, godkända manskapet uppå de särskilta vapnen, i enlighet med de härför stadgade grunder, med afs. å kroppslängd, kunskaper, yrke, m. m., vinnande derjemte hvars och ens håg och önskan behörigt afseende. Så tager man företrädesvis till genitrupperna stort, kraftigt och intelligent folk; deraf till pontoniererne om möjligt sjöfolk; till artilleriet äfvenledes de mest kraftiga och intelligenta; till trossen och kavalleriet folk, som blifvit öfvadt att behandla hästar; till skarpskyttarne alpjägare, eller andra, som bestått prof såsom skickliga skyttar, 0. s. v. Manskapets militära utbildning. Den militära utbildningen börjar i Schweiz redan i skolorna, dock så att öfningarne icke äro obligatoriska i andra än kantonskolorna. I landsbygdens sekundarskolor (högre folkskolor), torde militäröfningar numera vara temligen allmänt införda. Kantonskolornas ungdom är, åtminstone i flera kantoner, uniformerad och försedd med gevär. Deras organisation är ock fullständigt militärisk, omfattande ej blott infanteri, utan ock artilleri. För dem, som ingått i värnepligtsåldern och blifvit indelade på den aktiva armåen, föreligga följande öfningar: Första året drifves, kretsvis, 2 dagar i veckan under 9 veckor, förberedande exercis utan gevär i marcher och vänningar, m. m, hvartill kommer en enkel undervisning om soldatens åligganden. Detta för alla vapen. Härtill kommer för genioch artillerimanskap en fem dagars kurs i ställning med gevär och de enklaste handgreppen, för kavalleri och train handgrepp med sabel, för skarpskyttarne kännedom om studsaren och målskjutning på 300 å 400 alnars distans, för musiken grunderna i instrumenternas behandling samt för ambulansen elementerna af fältskärskonsten. Orsaken hvarföre dessa öfningar ske inom smärre kretsar ligger deri, att man vill bespara manskapet långa marcher till öfningsplatserna. Alla dessa öfningar äro kantonala och de dermed förenade utgifter bestridas af kantonen. Läkaledes bestrider kantonen alla följande öfningar för infanteriet (jägare och sysiljerer), med undantag af större möten, hvaremot Edsförbundet anordnar och bekostar den vidare utbildningen för så väl de öfriga vapnens manskap, som alla officerskårerna. Under det andra året försiggår den egentliga rekrytbildningen, då manskapet inkallas till kantonernas hufvudstäder i garnison, under en tid af 28 till 35 dagar, för öfning tillsammans med sina officerare och underofficerare. Dessa indragningar göras i olika afdelningar, så att ej alltför mycket manskap inkallas på en gång, och väljer man i öfrigt de tider, då arbetskrafternas borttagande från det borgerliga lifvet är minst menligt. Detta hvad infanteriet angår. Beträfande de öfriga vapnen, så försiggår deras manskaps rekrytbildning vid de rekry skolor, som af Edsförbundets krigsmin ill tid och ort, för hvarje vapen, besti mes. Dessa skolor hafva olika tidslängd ör de olika vapnen. För sappörer, pononierer och artillerister försiggå öfningarne 40 dagar, för kavalleriet 49 dagar, för karpskyttarne 31, för trainen 30 dagar, ör fyrverkarne 19, för böss-smeder och timmermän 18 samt för ambulancen 19 dagar. (Den sednares undervisning eger rum vid hospitalerna). Till dessa rekrytskolor inkallas derjemte, för såväl egen öfning som rekryternas instruktion, ett antal kadremanshap, (hvarmed här menas officerare och underofficerare) till regeln de yngste, men dock så att alla måste en gång genomgå en sådan kurs. Sedan sålunda rekrytbildningen försiggått, ega för de följande åren af tjenstetiden i den aktiva armån repetitionsöfningar rum, för infanteriet, kantonala, 3 ä 4 dagar om året, målskjutning deri inbegripen, samt för artilleriet och genitrupperna af första uppbådet 12 dagar, och af reserven 6 dagar hvartannat år; för kavalleriet, af första uppbådet, 4 å 7 dagar och af reserven 1 dag hvart år; för skarpskyttarne af första uppbådet 10 dagar och af reserven 5 dagar hvartannat år, allt marchsamt inoch utryckningsdagar oberäknade. I öfrigt förekomma 2 dagars skjutöfningar för skarpskyttarne de år, då de icke äro inkallade till exercis-öfningar. Landtvärnets repetitionsöfningar äro inskränkta till ,, minst en dag om året. Det schweiziska infanteriet har alltså undergått följande öfningar, utom den föregående skolbildningen: l:sta året: 18 dagars förberedande öfning kretsvis; 2:dra året: 28 å 35 dagars rekrytöfning i kantonalstadens garnison, samt derefter 3 å 4 dagars årliga repetitionsöfningar. För artilleriet, genitrupperna och skarpskyttarne samt kavalleriet har andra årets öfning försiggått vid en Edsförbundets keANM VNn UAA naLAnr KS 4