Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 maj 1866, sida 1

2—— — —c—; som stiftar lagar och håller uppsigt öfver landets förvaltning. Det är ock kantonens representant gentemot andra stater. Från stora rådet, såsom lagstiftare, utgå alla bestämmelser, som afse: att fastställa statsborgarnes rättigheter och skyldigheter; att påligga kommuner eller enskilda klasser af borgare skatter eller afgifter till staten; att upprätta eller upphäfva offentliga embeten, samt att fastställa eller ändra embetsmäns aflöning, att återtaga, inställa, ändra eller förklara bestående lagar. Vidare tillkommer det stora rådet: att öfvervaka och anordna författningen af all statsegendom; att bestämma den årliga statsbudgeten; att pröfva statens äfvensom de särskilta förvaltningarnes räkenskaper; att besluta om statslåns upptagande. Stora rådet har benådningsrätt vid dödsdomar. — Det väljer ledamöterna i regeringsrådet och öfverdomstolen. Stora rådet sammanträder hvarje fjerdedels år till ordinarie sessioner, på presidentens kallelse. (Extra-ordinarie sammanträden ske efter skriftlig begäran af minst 24 ledamöter). — I den sista sammankomsten hvarje år utser stora rådet sin president och vicepresident för det kommande. — Rådets förhandlingar äro till regeln offentliga. En berättelse derom jemte öfversigt af statsräkenskaperna skall årligen tryckas och tillställas kommunerna. Medlemmarne af stora rådet hafva ingen kostnadsersättning för deras delaktighet i rådets sammankomster. Regeringsrådet. Den högsta förvaltande myndigheten inom kantonen utöfvas af ett regeringsråd, bestående af nio ledamöter, valda af stora rådet efter fritt val inom kantonen, inom eller utom sina egna medlemmar. För valbarhet fordras att hafva fyllt 30 år. Regeringsrådet väljes för 4 år, dock så att halfva antalet utgår hvartannat år. Afgående ledamöter kunna återväljas. Två presidenter föra omvexlande, hvar och en under sitt år, ordet inom regeringsrådet. De väljas af stora rådet för en tid af 2 år, dock så att den ene årligen afgår, men kan återväljas. Regeringsrådet upprättar och promulgerar de af stora rådet beslutade och antagna lagar. — I dess hand ligga samtliga regeringsbestyren, i fråga om såväl yttre som inre angelägenheter; det vakar öfver ordning och säkerhet; förvaltar omedelbart eller medelbart statsförmögenheten och besörjer krigsväsendet. Under regeringsrådet stå direktioner (departementer), hvilkas antal och verkningskrets bestämmas genom lag. — Hvarje direktion skötes af en medlem af regeringsrådet. — Vid ärender af större vigt ställas tvenne andra medlemmar af regeringsvid direktors (departementschefens) sida. För undervisningsväsendet biordnas till direktor ett undervisningsråd. För behandling af ärenden, som erfordra speciell fack-kunskap, kunna, om så påfordras, stående kommissioner (byråer ?) ällas jemte de särskilta direktionerna. Regeringsrådet fördelar emellan sig direktionerna och utser de stående kommissionerna. Rådet utöfvar uppsigten öfver-kyrkooch undervisningsråden. Regeringsrådet anställer, när ej författning eller lagar föreskrifva något afvikande, de till ärendernas skötande nödiga embetsmän, håller uppsigt öfver kretsoch kommunal-myndigheter samt anmäler embetsförseelser till domstolarne. Rådet dömer i sista instansen öfver alla ill detsamma hänskjutna tvister på förvaltningens område. Det ordnar sjelf sitt kansli. Regeringsrådet anställer, med stora rålets bekräftelse, det Stats-anwaltskap lallnänna åklagare-embete) som har att vid lomstolarne på embetets vägnar väcka och utföra åtal. Domstolarne äro oberoende af regeringsådet, som icke må inverka på rättssaker. Af den särskilta lag, som bestämmer egeringsrådets organisation och verksamet, af 2 April 1850, finner man att direkionerna eller departementerna äro: för det nre, för polis, financer, offentliga arbeten, nilitärväsendet, justiz, undervisningsväsenlet, politiska angelägenheter och sundhetsirender. Samma lag uppgifver noga hvarje lirektors befogenhet, i det den uppgifver le ärender, som böra afgöras af rådet på ans föredragning, af direktor, biträdd af 2:ne andra råd, och af direktor ensam. Till hvarje direktion hör ett kansli, betående af sekreterare och ett större eller XT