(Insändt) Till svar på de emot pastorsadjunkten i J...... församling riktade anmärkningarna af en insändare i Handelstidningen, kunna vi med skäl anföra, att inom den församlingen dylika tillfällighetspredikningar kunna vara alldeles umbärliga, emedan der tvifvelsutan finnas åhörare, som, tillfolje af ett rätt Guds ord, både veta och hafva pröfningsformåga att icke lättroget lyssna efter hvad som talas, måhända mer för penningeafgifter till missionssakens utbredande än for omvändelseverket för hvarje enskildt menniska, hvilken sak är vigtigare än alla uppoffringar för missionens räkning, ehuru den kan vara god, blott den icke gick ut på beräkning och att smickra egenkärleken. Sådan är vår tids mesta uppoffringar; de ske icke allt för Herrans skull, utan för egen fördel. Hvad dokt. F. har gjort i det afseendet må vi icke döma, men hvad angår hans verksamhet för den inre missionen kan man uppriktigt säga, att den icke burit önskade frukter. Lyckligtvis har detta kommit till noggrann kännedom för hvar och en, som fått ljus af Guds ord att pröfva andarna. Hvad som mera må sägas är, att ingen lärare i församlingen bör anse sig skyldig att uppläsa sådana kungörelser, som icke äro honom vid vite ålagda. Må hvar och en lärare noga öfverväga att vårda den församling som honom anförtrodd är, enligt Pauli ord: Var vaken i all ting, lid och umgäll, gör en Evangelisk predikares verk, uträtta ditt ämbete redeligen. 2 Timotheum 4 kap. och 5 v. AA. S—m