Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 maj 1866, sida 3

8 rår, men det hade varit felaktigt genom klipp ning. Handl. 0. Rehnberg hade haft ylletyg af sam ma sort som i 2:ne gula klädningar. Han ville e ha någondera af dem. Ombud å mamsell H. Coupons vägnar uppgaf att hon köpt tyget till den ena klädningen för 1. eller 20 rdr. Då köpet skett på god tro ocl Mellström på den tiden icke var illa känd, yrka de hon att återfå klädningen. Fru C. Svensson medgaf att hon, enligt Mell ströms erkännande, fått till skänks den andra a dessa klädningar. Mellström hade sagt att hor köpt tyget hos handl. Barach. Handl. J. A. Wettergren, tillstädes genom om: bud, fann vid påseende af 2:ne klädningar atthar haft ylletyg af samma sort till salu i sin handel hvilket kostat 1 rdr 8 öre alnen. Den ena klädningen tillhörde mamsell Wenner gren, som genom ombud upplyste, att hon köp tyget härtill af Mellström efter 38 sk. alnen, mer fordrade att klädningen måtte återställas till henne då Mellström, när handeln skedde, icke var känd som tjufaktig, hvadan köpet skett på god tro. Handl. J. G. Holmstedt för sin firma C. E Holmstedt Co, förklarade att han mistat ylletyg af samma sort som fanns i en klädning, vid tillfälle då Mellström innevarit i hans butik. St den anmäldes genast hos polisen. Tyget hade kostat 1 rdr 50 öre alnen. Mellström hade vid förhöret uppgifvit, att tyget innehållit 16 alnar, men han trodde det utgjort mera. Ett rödt ylle bordtäcke hade Mellström erkänt sig ha stulit i boden vid ett annat tillfälle, men derom kunde ej vidare upplysas, än att han hade sådane till salu af samma mönster. Fru Walther medgaf att hon köpt 16 alnar tyg till nämnde klädning å 1 rdr 4 öre alnen. Hr RB. J. Graf: hos honom hade Mellström stulit 2:ne hvita underkjolar, 1 sax och 1 glasasjett men 1 fingerborg, som Mellström sagt sig äfven ha tillgripit från hans hustru, tillhörde ej henne. Mellström vidhöll dock att fingerborgen tillhörde fru Graf. Möbelhandl. Carlsson hade igenkänt 1 klädhängare af messing, som tillgripits i hans möbelmagasin. En strösked af nysilfver, som Mellström tille nat sig i hrr Kobbs söners butik, förevisades ven, men deras ombud kunde ej vidare upplys härom än att sådane funnos i boden och att en dylik sked saknats vid jultiden 1864. Pigan S. Johansson, som förliden höst tjenat hos hr B. Weinberg, mistade då genom stöld ett par nya kängor, hvilka hon påstod vara desamma, som funnits bland Mellströms saker och nu företeddes. Mellström förnekade att ha stulit kängorna, utan hade hon köpt dem vid ett marknadstillfälle af skomakaren Törnros från Wenersborg. Ombud för mamsell A. Hallen uppgaf, att en ilfverring med granater, som Mellström innehaft, tillhörde Hallen. Vid samma tillfälle som ringen mistades försvann äfven ett hår-armband. Maria Mellström tillstod att ha stulit ringen, men nekade till att ha tagit armbandet. I hennes gömmor hade äfven påträffats ett dominospel, som hon sade sig ha tillgripit från kapen Stiehl å ångf. Gustaf Vasa. De fleste af målsegarne fingo återtaga de af dem köpta saker, med skyldighet att hålla dem tillhanda vid rådhusrätten, men hr Holmstedt fordrale, att den klädning, hvartill tyget stulits hos honom och inköpts af fru Walther, icke måtte lemnas till henne, utan stanna i rättens förvar, då fru Walther köpt af Mellström ej mindre än 4 klädningstyger till underpriser och ej gjort anmälan härom, fastän tidningarne meddelat om Mellströmska stölderna. För ett sådant handlingssätt ansåg hr Holmstedt att hon borde ha någon minnesbeta. Fru Walther genmälte, att Mellström sagt sig na haft tygerna till försäljning i kommission och utt fru Walther betalt hvad hon begärt, men icke cunnat tro att dessa voro stulna, då Mellström icke varit känd för något sådant. Sedan Maria Mellström förklarat sig icke ha någonting vidare att bekänna, öfverlemnades målet iun rådhusrätten och Mellström återfördes till cellen.