Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 maj 1866, sida 2

ärer hafva förklarat sig icke kunna lemna )sesked härom. DONAUFURSTENDÖMEXNA. Farhågorna sör nya oroligheter sortfara såväl i Jassy som Åloldaus öfriga städer, och regeringen har derföre förstärkt garlisonerna der. För att undanrödja moldauornas obelåtenhet, försöker 1egeringen emellertid nu andra medel än våldet. De if folket illa omtyckta prefekterna äro afskedade, och för att vinna folket för en fortfarande union, vill man medgifva många koncessioner, såsom: kassationsdomstolens förläggande till Jassy, en jernbanförbindelse mellan nämnde stad och Bucharest, Pruths försättande i segelbart skick, Jassys förklarande för frihamn m. m. Splittringen i regeringen, som delat sig i ett konservativt och ett radikalt parti, träder emellertid allt mer och mer i dagen. HOLLAND. Kamrarne äro upptagna af diskussionen öfver det vigtiga lagförslaget angående kolonierna, hvilket förslag innehåller följande afdelningar: 1) frågan om eganderätten; 2) arbetets organisation; 3) finansfrågan och 4) odlingsfrågan. Detta förslag har mött starkt motstånd både hos de konservativa och liberala. De förra vilja i detta förslags antagande se en social revolution; de sednare förebrå förslaget stora inkonseqvenser. I de liberales ögon har ministeren icke härvid varit trogen den principen: den som vill friheten måste hafva törtroende till den. Lagförslaget tillerkänner, å ena sidan, eganderätt åt infödingarne, men, å andra sidan, reserverar den åt regeringen en vidsträckt expropriationsrätt; det proklamerar, å ena sidan, principen af arbetets trihet, och, å andra sidan, bibehåller det tvångsarbetet för kaffeodlingen; å ena sidan, hindrar förslaget koloniernas styrelser att sälja jord, men, å andra sidan, medgifves infödingarne denna rättighet. Det r emellertid isynnerhet frågan om eganderätten till jorden, som framställer de största svårigheterna. Enligt det nuvarande systemet, hörer en stor del af jorden till kommunerna, som hvarje år fördela den i små parceller mellan innevånarne. Då jorden på detta sätt för hvarje år går ur hand i hand, är det naturligt, att ingen förbättring af den någonsin åstadkommes Nu föreslås att gifva odlarne effektiv eganderätt, men endast om majoriteten i kommunen samtycker dertill. En sådan reglering stöter på motstånd från alla håll och detta af många skäl. En del af motståndet har funnit sitt stöd i yttranden af en utaf de förra generalguvernörerna på Java Duymaer von Twest, som säger: ,, Införandet af individuel eganderätt på Java är en vacker tanke. Af hela mitt hjerta önskade jag, att denna tanke realiserades; men de är min öfvertygelse, att detta först kan ske vid slutet, icke vid början. Man skal vinna detta mål, sedan man börjat med att införa det fria arbetet, som är oförenligt med kommunalegendom. Vissa personer önska, att regeringen redan nu skull vidtaga sådana åtgärder. För min de hoppas jag, att regeringen icke skall låts förleda sig af deras opinioner, hvilka genast vilja införa europeiska eganderättsförhållanden, kanhända till och med nederländska jordeböcker.