sikaliska akademien och samfundet för utgifvande af handlingar till Skandinaviens historia. Deputationen anfördes af justitiestatsministern exc. De Geer och uppvaktade friherre von Beskow i Söndags i dess bostad. Excellensen De Geer höll der till honom ett tal och öfverlemnade åt honom en medalj af guld jemte ett af professor Böttiger författadt poem. Frib. von Beskow gaf under rörelse ett svar, så vackert som var att vänta af författaren till ,, Själens helsa. Medlen till medaljen äro subskriberade dels inom ofvannämnde akademier och samfund, dels inom universiteterna. Minnespenningen, af 18:de storleken och af 40 dukaters vigt, framställer på åtsidan friherre von Beskows bröstbild, med omskrift: L. B. Bernardus von Beskow; och vid nedre kanten läses: nat. d. XXII April MDCCXOCVI. Frånsidan föreställer två af sånggudinnorna, Melpomene och Clio, hvilka framträda tillsammans att med lager bekransa en åldrig skald, sittande på en antik stol. Omskriften lyder: Nomine sororum meritos sacrant honores. I afskärningen läses: Vati septuagenario Pieridum suecarum Decori et prasidio Cives et amici. Modellen till frånsidan är komponerad varnström, porträttet (efter räffligt modelleradt af fru Lea Ahlborn, som likaledes graverat medaljen, hvilken präglats i guld, silfver och bronz. Profe de lydelse När sommarn står högt öfver norden Och vågorna glittra på fjorden, IIur full är ej luften af sång Och dagen hur herrlig. hur lång! Men skönast och svalast är stunden, När solen mot vestliga sunden Sig närmar att dröjande, huld, Der sjunka i purpur och guld. — — — or Böttigers poem är af följanTF— — — — —— —— — OT — — Ditt lif har en sommardag varit; Dess rosiga morgon har farit, Dess middag var strålande klar, Dess leende afton — är qvar. Han kommer med tjusande dagrar, Med svalka af ek och af lagrar, Med diktens odödliga vår Han kommer till silfrade hår. — — Sen först du, med lyran i handen, Här sjöng för den lyssnande stranden, Ett sekel till halfte sly it, Men du är ej ännu förbytt. Ditt snille har ännu sin flamma; Ditt hjerta är ännu detsamma. I skönhetens tempel från gäst Du blifvit dess öfverste prest. Som sådan den heliga glöden Du vårdat med trohet i döden Och offrat hvad rikast du haft, Din kärlek, din vilja, din kraft. Hvad skönt sig i hifderna målar Sig bröt för ditt öga i strålar. Men krans duffaf strålarna band Åt allt, som har frejdat vårt land. Dess språk och dess minnen, dess ära, Dess hjeltar, dess skalder — hur kära De voro, de äro dig än! Allt stort har du helsat som vän. Och toner och färger sig vän Till dig som en skyddande frände; För konsten, som saknade stöd, Du egde båd bjerta och bröd. 8 Men sången skall ej dig förråda. Hel kommande åldrar må skåda Den bild, hvars harmoniska drag Stå lefvande för oss i dag. Sent sjunke din sol nedom fjällen; Men växer med skuggorna qvällen, I tonernas blå ocean O slockna, du glänsande svan! — Konslföreningens erposition i Stockholm förliden Söndag uppvisade, bland annat, en intressant af Stieler år 1812 målad tafla, föreställande hertigens af Leuchtenberg, prins Eugånes, äldsta barn. De älskliga barngestalterna, hvilka bevingade synas uppstiga ur de omgifvansde molnen, äro: prinsessan Josephine — sedermera Sverges drottning, — prinsesssan Eugenie, furstinna af Hohenzollern, och Iprins August, sedermera förmäld med Masria da Gloria, drottning af Portugal. Af Albert Berg bemärktes två landskap, krafstiga i färgen och bredt behandlade. Detsamma kan äfven sägas om: , Den första ridlektionen, af Brandelius. Hvarthän öfverdriften härutinnan likväl kan föra hade man tillfälle bemärka i Werners båda genretaflor, målade i Paris, och hvilka ådagalägga, huru farligt det är för den unge konstnären att imitera ett för stunden rädande målningsmode och i formen vilja framvisa något quasi-genialiskt, särdeles då, ssåsom här, det hvardagliga innehållet betingar ett vårdadt och genomfördt utföringssätt. Edrard Bergh hade utställt en Utsigt i Stockholms skärgård, och mill Lagerholm en om goda framsteg vittnande ,.Interieur. — Konsterpositionen i Stockholm. Till kommissarie vid den blifvande skandinaviska konstexpositionen i Stockholm denna sommar har blifvit af komitn utsedd t. f. intendenten vid nationalmuseum prof. J. C. Boklund. — Anyhåtsfurten för i år är nu öppnad kanalvägen. Götha Kanal var den första ångbåt i år, som afgick från Stockholm och passerade Södertelje sistlidne Onsdag. — Industri-kredit-akticbolageti Stockholm. Vid den 4 April detta är hållen bolagsstämma fattades det beslut, att grundfonden skulle ökas till en million, och tiden för den fortsatta aktieteckningen bestäm