Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 april 1866, sida 3

1:0. I fäderneslandets antiqviteter, språk, äldre historia och geografi: 1) Hvilka upplysningar kunna af våra äldsta lagar jewte andra urkunder inhemtas öfver skatteväsendet i medeltiden? Kan förhållandet dermed ur dessa och andra källor tillfullo redas? och hurudant var sättet för skatteuppbörden denna tid? 2) Jemförelse mellan de i Sverge och Norge af Hansestäderna förvärfvade handelsfriheter och rättigheter samt undersökning af det serskilda ioflytandet häraf på dessa länder och från hvilketdera af dem Hanseförbundet drog de största fördelar. . 3) Antiqvarisk-topograsisk beskrifning öfver ett eller flera härad, jemte karta, upptagande med serskilda tecken hvarje slag af fornlemningar samt namnen på de socknar och hemman, der de förekomma. 4) Topografisk beskrifning öfver Svea eller Göta rike under 14:de århundradet, med serskildt afseende på frågan om odlingens utsträckning samt befolkningens talrikhet före och efter digerdödens bärjning. ss 5) Framställning af de utmärkande skiljaktigheterna i språket inom Svea och Göta rike. Akademien mottager äfven afhandlingar, efter de täflandes fria val, i andra ämnen, upplysande fäderneslandets historia, geografi, lagstiftning och lagskipning, kyrko-och undervisningsväsende, konst, handel, sjöfart, seder och lefnadssätt under medeltiden. 2— 2:0. I Sverges nyare historia: 1) De vigtigaste förändringarne i svenska allmogens borgerliga ställning, från äldre tider intill början af 17:de åahundradet. 2) Teckning af sederna och lefnadssättet i Sverge vid trettioåriga krigets början. 3) Öfversigt af Sverges finansiella ställning under det århundrade, som förflöt från Gustaf Adolfs första fälttåg mot Polen till Carl XII:s död. 4) Krigsmaktens och krigskonstens tillstånd i Sverge från drottning Christinas anträde till regeringen intill konung Carl XI:s död. 5) De allmänna vägarnes och skjutsväsendets historia intill år 1734, De täflande lemnas dessutom fritt att sjelfve välja något ämne i Sverges kyrko-, vetentkapseller konsthistoria från konung Gustaf I:s uppstigande på tronen till konug Gustaf III:s död. För en godkänd afhandling i något antiqvariskt eller historiskt ämne utfäster akademien en prismedalj i guld om trettiosex dukater. 3:0. I Inskriftsoch sinnebilds-konsten: Förslag till inskrifter å monumenter samt inskrifter och sinnebilder å minnespenningar öfver märkvärdiga händelser i Sverges historia, öfver dess konungar, drottningar och öfriga medlemmar af konungahuset, samt öfver enskilda personer, som vunnit ryktbarhet och gjort sig af fäderneslandet berömligen förtjenta — allt efter författarens eget val, med förbehåll att förslagen upptaga både monuments-inskrifter och minnespenningar. Priset för en godkänd afhandlingli inskriftsoch sinnebildskonsten är en guldmedalj om tolf dukater. Täflingsskrifterne, författade på latin, svenska, eller något annat af de lefvande, allmännast kända språken, med åtecknadt valspråk och förseglad namnsedel, böra vara inlemnade till akademien eller hennes sekreterare inom d. 20 Jan. 1867. Serskildt erinras, att äfven skrifter, som icke kunna belönas, böra i akademiens förvar qvarstanna.