Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 mars 1866, sida 3

Upplopp på Gaano-öarne. Som bekant är hafva misshälligbeterna mellan den Sydamerikanska repnbliken Chili och det öfvermodiga Spanien ötvergått till öppet krig. Peru och Ecuador hafva tagit sin systerrepubliks parti, hvaraf följden blifvit en mot Spanien af de tre republikerna afslutad offoch defensir allians, hvilken undertecknades i Quito den 39:de sistl. Januari. Den spanska flottan låg enligt sednaste underrättelser koncentrerad vid Valparaiso. Spanien kan nu icke honettement draga sig tillbaka från affären, som torde för denna nutidens flibustier blifva en hård nöt att knäcka, samt erinra om det kärda lustspelet ,,Så tuktas en argbigga. Hvem har ej hört talas om Chincas-öarne, denna peruanska besittning, som genom guanoutförseln inbringar Peru fabelaktiga summor. Man kan ej tänka sig något ödsligare än dessa fullkomligt kala, branta och nästan otillgängliga klippöar, mot hvilka den Stilla oceanens bränningar oupphörligt vräka sitt hvita skum. Befolkningen utgöres af en peruansk garnison, afsedd att vidmakthålla ordningen, samt arbetarne, hvilka till större delen äro kineser och straffångar. Söndagen den 28 Januari blefvo dessa aflägsna öar skådeplatsen för en ohygglig tilldragelse. De kinesiska arbetarne på den mellersta ön gjorde tidigt på morgonen öppet myteri och försökte att mörda alla sina uppsyningsmän (likaledes kineser) samt lyckades så till vida att fyra blefvo dödade, några drefvos i hafvet der de försvunno, och andra erhöllo farliga sår, innan militären hann komma de anfallna till hjelp. Tvenne kroppar, som upptogos ur vattnet två timmar deretter, erbjödo en obygglig syn; båda voro betäckta af kuifhugg, och deras hufvuden voro bokstafligen krossade medelst hackor och släggor. Sedan militären anländt återställdes ordniogen, men först sedan tjugosex kineser, at hvilka flera derefter aflidit, hade fallit för den eld, som soldaterna måste öppna mot dessa söner af, Det himmelska riket. hvilka snarare tyckas leda sina anor från våningen inunder. Ett gevär att skjuta fisk med. Moreau i Paris har uppfunnit ett gevär, som finnes afbildadt i en fransk vetenskavlig tidskrift och som närmast är beräknadt på att skjuta fisk ned, men säkert kan få äfven annan nyttig användning. Det är ett Lefaucheux-gevär, hvari såsom projektil begagnas en jernpil med stålspets, vid hvilken pil är fästadt ett snöre, som står i förbindelse med ett längre vid geväret fästadt snöre; och för att pilen, när den afskjutes, lättare skall få detta snöre med sig, är loppet försedt med en ränna. Med detta gevär bör man kunna träffa en fisk i vattnet på 18—20 alnars afstånd och draga honom tilt sig med snöret. Derjemte fästes uppmärksamheten på, att dessa gevär med några smärre förändringar ifven böra kunna begagnas till att vid strandningar kasta tåg till fartygen.