essa furstinnor, så väl som många andra af ennes älsklingar, afledo före drottningen. sarie Amelie var 48 är gammal, då hon lef fransmännens drottning; 18 år lefde on i tuilerierna, aktad och ärad af alla; ch aderton år har hon utstått landsflyktens låga, hvilken den aktning och kärlek, som om henne till del i det fremmande landet, jorde allt sitt till för att lindra. Som beant är, härstammade hon från de neapolianska bourbonerna och hon såg äfven dem ortryckas af de politiska stormarne. Hon srmäldes 1809 med Ludvig Filip, då väl ngea af dessa höga makar kunde tänka sig, tt få taga sin bostad i palais royal, än minlro i tuilerierna. De hade fem söner och re döttrar, af hvilka den äldsta sonen, som zändt är, genom en sorglig tilldragelse år 1842 satte lifvet till. Likaså dog älsklingslottern äfven i sin ungdom. Detta allt läer nu i Frankrike som en saga från den samla tiden. De qvinliga medlemmarne af huset Orleans hafva alltid utgjort den bättre lelen af detsamma. Nästan alla franska tidningar uttrycka sig vackert om den aflidna. lsynnerhet ,Patrie framhåller hennes mildhet och öfriga dygder samt omnämner huru hoa tvenne gånger fällde förböner för Louis Napoleon under hans fångenskap på Ham. STORBRITTANIEN. Ej blott Kinglake och Oliphant, utan äfven en tredje inflytelserik ledamot af underhuset, sir William Hutt, f. d. vicepresident i handels-departementet, hvilken hade intagit en fiendtlig ställning mot parlaments-reformen, har nu förklarat sig för densamma, sedan han erfarit, att hans ,valmän och öfverhufvud det liberala partiet, på hvars bistånd han räknat, ogillat hans opposition. Reformrörelsen i landet växer med hvarje deg. I Liverpool skulle d. 5 April hållas två stora reform-meetings, till hvilka finansministern Gladstone blifvit inbjuden, det ena mötet utlyst af stadens innevånare, det andra af valmännen i Södra Lancashire. Feniernas höfding Stephens, för hvars tillfångatagande ett så högt pris varit utsatt och så många ansträngningar af polisen blifvit förgäfves gjorda, har nyligen anländt till Parig. Ett bref från öfversten Kelly, som der sammanträftat med honom, meddelar åtskilliga detaljer om hans resa från Dublin, der han hållit sig dold ända från den tid då han verkställde den märkvärdiga rymningen ur sitt fängelse. Från Dublin hade han, väl maskerad, begifvit sig i öppen vagn till Liffey-floden, der han, utan att antastas af polisen, gick ombord å ett fartyg. Uppehället af vidriga vindar, måste detta fartyg inlopa i en skottsk hamn, hvarifrån Stephens begaf sig landvägen till London, der han tillbragte en natt i Palace Hotel för att följande morgon resa med bantåget till Dover. Från Dover anlände han välbehållen till Calais. AMERIKA. Den feniska rörelsen är i tillvext. Nya meetings hållas, ansenliga penningsummor subskriberas, uniformer, vapen och ammuni tion uppköpas i stor skala i och för ett an grepp på Kanada. Engelske gesandten Fr Bruce har anhållit hos regeringen i Washing ton, att den skall offentligen ogilla den feni ska agitationen. I Kanada, der stora rust ningar för att möta fenierna göras, befara: man, att de skola en längre tid förhålla sit overksamma och uppskjuta angreppet, till kolonien, uttröttad af att hålla 17,000 ma: trupper på krigsfot, hemförlofvar en del a sina stridskrafter. Times korrespondent Newyork skildrar feniernas anslag såson ganska allvarligt menade och berättar, at irländarne, ända ned till de fattigaste dag lonaro och tjenare, hafva en orubblig tro p ,irländska republiken och entusiastiskt ned lägga sina besparingar i feniska krigskassar De egentlige amerikanarne, som hysa sto ovilja både mot irländare och engelsmär sympatisera ej med rörelsen, utan förlöjlig den som opraktisk, men önska dock, att de måtte fortfara och bereda England förläger heter. I Mexiko fortgår inbördeskriget. Max milians finansminister, den honom af Nape leon tillsände Langlais, har plötsligt aflidi Juaristiske generalen Pesquiera, förstärl med ett stort antal amerikanare, har infall i Sonora.