Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 mars 1866, sida 2

Dagens post. TYSKLAND. Konungen af Preussen rådplägade den 26 med krigsministern v. Roon, generalstabschefen baron Moltke, militärkabinetts-chesen grefve Trekoo m. fl. generaler. Stora trapprörelser omtalas från österrikiska gränsen. Allteftersom ställningen antager ett mer krigiskt utseende, höja sig i Preussen röster mot den Bismarckska äfventyrare-politiken, och pressen påminner om, att H. M:t konungen bar att rådfråga icke blott hr Bismarck, utan äfven preussiska nationen, om den vill krig elier icke. Preussiska folket vill, säger Kölnische Zeitung, intet anfallskrig och öfverbufvud intet krig, om det med ära låter sig undvika. Preussen har ännu en författning, och preussiska folket ännu sin rätt att bevilja eller neka penningar till krigets förande. Emellertid finnas ännu många, som betrakta de hotande tecknen såsom tomma demonstrationer. Man erinrar sig året 1850, då preussiska regeringen med ofantliga kostnader bragte en armå af 290,000 man på benen, för att skrämma Österrike till eftergifvenhet, men att då Österrike ej gaf efter, Preussen i sin ordning gjorde det och lät sin armå, efter att hafva skjutit ele på ett afträdeslider (det beryktade , slaget vic Bronzell), återvända till sina kaserner. FRANERIKE. Drottning Marie Amelies död skall på minna många fransmän om den tid — hurt man än för öfrigt må beklaga sig öfver juli monarkien — då tuilerierna beboddes a kungliga damer, hvilka voro mönster i en kelhet, sann fromhet och alla enskilda dyg der samt varmt härgifva litteraturen, voten skapen och konsten. Drottning Marie ame lie var pa den tiden omgifven af en kran adla dumer, af hvilka hertiginnan af Orlean och prinsessan Marie af Wärtemberg i för sta rummet förtjena att nämnas. Begge