Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 mars 1866, sida 2

efter tullsatsen å tryckt spapper förekommande stadgandet, att ,,papper med tryckta linier skall behandlas såsom tryckpapper påtaglien en förvexling egt rum af tryck och trykt papper, då papper, med tryckta linier onekligen är vida mer jemförligt med den sednare än med det förra, samt tillägget af ordet olimmadt etter tryckpapper varit öfverflödigt, vare sig att det, såsom kommateringen antyder, afser endast tryckpapper, hvilket ej införes annorlunda än olimmadt, eller gäller papper i allmänhet, deraf de serskilda i handelnj förekommande slagen i alla fall i tulltaxan uppräknas, hvadan alltså någon tullförhöjning Å olimmadt papper ej uppstått, emedan det ej, såsom anmärkaren förmenat, kan hänföras under rubriken ,, Papper, alla andra slag-; utan förtullas under de serskilda benämningar, som i taxan förekomma, med åsatt införseltull af högst 5 öre pr skålpund; att för öfrigt dessa båda papperssorter ej såsom handelsartiklar äro af den betydenhet, att någon skada för riket genom förändring af tullsatserna för dem kan anses hafval uppkommit; att vidare påståendet, det tillämpningen af nu gällande tulltaxa under sistlidna år för statsverket medfört en direkt förlust af öfver en million riksdaler, saknar giltigt skäl, enär man icke kan taga för gifvet, att varuinförseln varit oberoende af förändringarna i tullsatserna; att erfarenheten visat, det tullinkomsterna, långt ifrån att, under den nya taxans tillämpning, understiga den beräknade summan, icke ens, på sätt rikets sednast församlade ständer antagit, nedgått under det belopp K. M:t i sin nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof upptagit, samt slutligen, hvad den sist omförmälda anmärkningen beträffar, att den serskilda tullbestämmelse, hvilken tillföljd af den ingåugna handelstraktaten införts i den nya tulltaxan i afseende å inom Frankrike af vindrufvor tillverkadt bränvin och sprit, ingalunda kan anses medföra ett så beskaffadt monopolium, som det, emot hvilket 60 regeringsformen utgör ett skydd. Med afseende å hvad sålunda förekommit har utskottet ansett de gjorda anmärkningarna böra förfalla, och äfvon i öfrigt har, under den granskning af statsrådsprotokollen, som i öfvorensstämmelse med grundlagens föreskrift blifvit företagen samt numera fullbordad, utskottet hvarken funnit skäl att emot någon statsrådets ledamot tillämpa 106 3 regeringsformen eller ansett anledning vara för handen att framställa någon anmärkning på grund af stadgandet i 107 8 regeringsformen. — Bevillningsutskottet har i Fredags forsatt behandlingen af afdelningens förslag till tullbetänkande och derunder i det allra närmaste afslutat införselstariffen. Största delen af öfverläggningen rörde sig omkring salttullen, hvilken afdelningen hade föreslagit att borttagas, och efter en långvarig och ytterst liflig debatt beslöt utskottet genom votering, som utföll med 26 ja mot 21 nej, att den för artikeln salt, kokoch berg-, nu gällande införselsafgift, 10 öre pr kub.fot, bör försvinna och denna vara alltså få till riket tullfritt införas. Det af en ledamot inom utskottet väckta förslag att böja tullen å tobaksblad och stjelk från nu stadgade 25 till 30 öre pr skålp. lyckades deremot icke göra sig gällande, utan föll vid voteringen. Ekonomiutskottet. Frågan om utvidgande af qvinnans rättigheter har tagit ett nytt steg framåt. Allmänna besvärsoch ekonomiutskottet, hvars i ämnet afgifna betänkande blef, såsom vi förr omnämnt, af borgareståndet återremitteradt till förnyad behandling, har nomligen nu afgifvit nytt utlåtande i frågan och efter sammanjemkning af de olika meningarne inbjudit samtliga riksstånden att förena sig om det beslut: j,att i skrifvelse till Kongl. Maj:t anmäla, att rikets ständer anse anställning i tjenster och befattningar, hvartill qvinnan kan pröfvas lämplig, och hvarifrån hon ej genom grundlag eller civillag är utestängd, hädanefter böra henne tillkomma när hon visar sig dertill ega erforderliga kunskaper och skicklighet, samt fördenskull tillfälle böra beredas qvinna att oflägga de för dylik anställning föreskrifna kunskapsprof; hvarföre rikets ständer anhålla, att Kgl. Maj:t måtte vidtaga och, der så nödigt fiones, hos riksdagen föreslå de åtgärder, som för genomförande af em sådan förändring il hittills petnds förhållanden må befinnas erforderiga.