— RIKSDAGEN. Rikedagens hufvudsakliga verksamhet ligger för närvarande inom utskotten, af hvilka statsutskottet har drygaste bördan på sin lott. Detta utskott har nu slutat den sjette hufvudtiteln och vi vilja i morgon i ett sammandrag redogöra för hvad statsutskottet har sednast tillstyrkt i plena på Onsdagen och näst följande dagar. Här må blott nämnas, stt utskottet rörande Chalmersska slöjdskolan i Göteborg tillstyrkt att dess anslag må, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, höjas från sitt närvarande belopp 13,500 rår med 18,500 rdr, så att det må uppgå till 32,000 rdr. Af detta förhöjda belopp är endast för 1867 onvisadt hvad Kongl. Maj:t för detta år ansett behöfligt, eller 8,000 rdr. Tillika har utskottet för beredande af aflöning åt en andre underlärare vid navigationsskolan i Göteborg, i enlighet med Kongl. Maj:ts proposition, tillstyrkt anvisande på extra stat af 1,200 rår. I öfrigt meddela vi följande utskottsbetänkanden: Konstitutionsutskottet förklarar i sitt memorial, angående granskningen af statsrådsprotokollen och de inom riksstånden anmälda anmärkningsanledningar emot konungens rådgifvare, följande: Vid pröfningen af dessa frågor har konstitutionsutskottet icke funnit anledning att i de anmärkta fallen tillämpa 106 regeringsformen. I afseende åter å bedömandet huruvida de anmärkta åtgärderna, i hvad de förmenats påkalla tillämpning af 107 regeringsformen, må kunna anses vittna om det förbiseende af rikets sannskyldiga nytta, eller den frånvaro af oväld, nit, skicklighet och drift hos föredraganden, att nämnda borde finna tillämpning, så har hos utskottet i betraktande kommit, att då rikets ständers begäran om tillsättande af en komitå för att utarbeta förslag till ny tulltaxa, varit ett önskningsmål, å hvilka Kongl. M:t, enligt op 3 regeringsformen, eger att göra det afseende han för riket nyttigt finner, synes det icke skäligen kunna läggas föredraganden såsom uraktlåten embetspligt till last, att den tillsatta komitäen olifvit försedd med instruktion i den! riktning Kongl. Maj:t funnit vara den lämpligaste, så ramt icke denna riktning ledt till resultater, vilkas skadlighet ej bordt kunna förbises, utan ett sådant 308 föredraganden röjt bristande skicklighet, men detta har, enligt utskottets isigt, ingalutda varit förhållandet; att de annärkta förändsängarna i 1865 års tulltaxa, beräsfande tullberandlingen af tvenne pappersslag, finna en auaglig förklaring deruti, att man elat rätta ett förbiseende och en oegentlighet 1868 års tulltaxt. hvarest uti det omedelbart