Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 mars 1866, sida 3

Article Image
således utgjorde en förening emellan östra Wermlands Bergslag och norra mellersta samt vestra Wermlands skogsbygder, hvilken kommu: nikation, enligt stämmenåa åsigt, utgör ett oeftergifligt vilkor för utvecklingen af de vermländska hufvudnäringarne, såväl bergssom skogsoch jordbruk, hvilka alla tre af den naturligare, nordliga jornvägssträckningen tillgodo ses, då der-mot den sydliga öfver Karlstad icke i någon väsentlig mån kommer någon af dess Wermlandsk hufvudnåringar till godo. — Genom det samband emellan skogen och malmfälten, som åstadkommes genon den norra bansträckningen med bibanan Filipsstad-— Norum, blir den naturliga följden en ökad grufvebrytning, ökad jernförädling, ökadt skogsvärde och rationellare skogsbushållning, samt ökad arbetsförtjenst och och förbättradt jordbruk, enär de hundra tusentals kördagsverken, som nu måste i och för bergsoch skogsbruket användas på l-ndsvägarne genom den nordligare jernbanan de: ifrån kunna undvaras, och i stället egnas åt jordbrukets förkofran, hvarjemte, i samma mån, som bergsoch skogsbruket blir utvidgadt, jordbruket ock erhåller en ökad och förmånligare afsättning för sina produkter till de båda förutnämnde näringarne liksom ock arbetaren ganom en ökad industri erhåller en ökad arbetsförtjenst. Den nordligare jernvägssträckningen tillskyndar statsbaoan en ojemförligt större varutrafik. än den södra linien utmed Wenern, och på samma gång som steten således genom den norra Jernvägssträckningen öfver Norum—Nilsby har en indirekt fördel genom provinsen Wermiands industriella utveckling, så har ock ste fördel genom cjemfårligt längre trafikinkomster af dennorra än södra jeravägesträckningen genom Wermland. Kommunalstämmen uttalar alltså enhälligt, såsom denna kommuns åsigt, att den nordliga rig vingen af stambanan genuom Wermland, 5 Norum—Nilsby, har ett ojemförligt föret framför den södra linien öfver Karlstad, såväl ofseende på statens, som provinsens och denna kommuns intressen, hvilken åsigt genom utdrag af detta protokoll skulle delgitvas de personer, som i egenskep af riksdagsmän hos nu församlade rikets stander, representerade denna ort, på det att, genom ett stillutigande från vår sida. vi icke må anses dela den åsigt om södra jernvägsliviens företräde framför den norra, som ianes uttalad uti den opinionsyttring, som är istadkommen genom kringspridande af teckningslistor i och för namns samlande för ofvan itydda ändamål. Vidare förekom icke. In fidem, G. A. WALL, Ordf. i Sunne kommunalstämma. Förestående protokoll är inför kommunalstämnan justeradt, betyga: And. Fryzell, Bernh. Pettersson, Professor, Bruksegare. L. Hellstedt, Jan Persson i Skägge)rdf. i kommunalberg, Nämndeman. nämnden. Chr. Muule, Jan Perason i 8:a Bargeby. KommissionsLars Persson i Norra Arneby, andtmätare. IIemmansegare. Med originalprotokollet lika lydanue, betyga: Emil Erikson. C. A. Fritzberg.

20 mars 1866, sida 3

Thumbnail