Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 mars 1866, sida 2

Article Image
sger inom familjelifret, och der hennes verksamhet är lika behöflig som oersättlig. På andra sidan om verldsoceanen bafva vi ett land, der sambållsförhällandens antaga former, som fråa den europeiska ståndpunkten äro icke blott nya, utan äfven för mången obegreipliga. Men vi få icke bryta stafven öfver dem dorföre, ty det amerikanska samhället får icke mätas efter europeisk måttstock och icke bedömas efter våra förhållanden. Der bryter samhällsidben sig fram i nya former, hvilka under utvecklingen framträda i ett tillstånd, som behöfver tid för att ordna sig. Men framtiden torde der få se mycket, hvarom vår tid ej ännu kan göra sig en klar föreställning. Bland dessa nya förhållanden, som en uppmärksam iakttagare lätt finner, är äfven qvinnans sociala ställning. De der varande fria lagarna och de fria åsigtorna ställa henne nära nog likberättigad med mannen, och man fianer henne på samma gång som en god och ordentlig husmoder och som en samhällsmedlem, hvilken deltager både uti intresso för de allmänna angelägenheterna och egnar sig åt många af de sysslor, som hos oss endast skötas af marnen. Under sista kriget funnos flera fruntimmer, hvilka dellogo i den aktiva krigstjensten och hado officersbefattningar; bland dessa har namnet Miss Edmond tillvunnit sig ryktbarhet för mod och tapperhet; flera andra åtogo sig det farliga uppdraget att begisva sig som kunskapare i fiondtliga lägret, medan andra tjenstgjorde vid sjukvården på hospitalerna. Och i fredliga värf sianer man en bögst betydlig mängd fruntimmer, som egna sig åt skolväsendet och dess reformer, medan andra äro prester, andra inrätta fabriker der endast fruntimmer få anställning, och i öfrigt är det få yrken, i hvilka man icke finner fruntimmer som ledare och arbetare. I afseende på fruntimmernas inverkan på det politiska lifvet yttar en med förhållandena noga bekant författare: ,Uton qvinnans verksamma inflytande skulle slafveriets afskeffande icke gått så lätt; fruntimmerna följde siaa män till de allmänna mötena och lifvade deras entusiasm; de insamlade bidrag för de sårade, de ordnade dessa kolossala Sanitary-fairs, dessa stora bezarer, der försäljningen tillföll holsovården i fält. Och på samma sätt äro de förkämpar för alla goda iders framgång — med ett ord, man kan säga, att de äro Amerikas salt. Det är icko min mening, att de nya samhällstörhållandena i Amerika kunna öfverflyttas på våra gamla stater. Men vi böra hemta lärdom af tidens framsteg och använda deraf hvad som kan användas. Haruvida qvinnan kan i en framtid komma att i vårt land få samma sociala rättigheter som mannen, och användas i statens och kyrkans tjenst, derom är svårt att na våga ett omdöme. Man bar emellertid beredt sruntimmerna en och anvan plets vid telegrafen och postverket, men det förslår gå litet, och antalet af dem som behöfva anstallning är så öfvervägande stort emot det ringa fåtal, som kan erhålla platser, att andra utvägar få sökas. Hvad som emellertid under närvarande förhållanden både bör och kan genomföras, det är att bereda fruntimmerna ökadt tillfälle till sörvärf. Att qvinnans arbetsförmåga nu är i allmänhet för litet använd, emot hvad den kunde vara, det torde kunna salla hvarje uppmärksam betraktare lätt i ögonen. Se vi på do mera bemedlade klasserna, så är förhållandet sådant, att flickans undervisning slutar med konfirmationen, eller just vid den tid när hennes omdöme vaknat och hon bäst skullo kunna draga fördel af en fortsatt undervisning. Flickan slutar gina studier just då när ynglingen egentligen börjar dem. Hur olika stäldt är det icke för gossen och flickan. För den förre öppnar sig hela verlden då han träder öfver i ynglingens år; för honom hägrar framtiden med dess gyllene förhoppningar, ty han vet att det ej fiunes något mål, som han icke har frihet att få sträfva efter, och att flit och arbets äro de medel genom hvilka han kan sjelf skapa sin framtid. För flickan åter stänges verlden i samma år som den öppnas för ynglingen; om hennes rika fantasi skulle drömma om en fremtid, den hon genom egen kraft ville skapa, så är hon hindrad derifrån af alla de band, i hvilka samhällsskicket smidt henne fast. Hon skall na bildas för salongstifvet; etiketten och konvenansen blifva hennes grundlagar, på hvilkas praktiska tillämpning hennes omsorger och tankar skola riktas; att skaska henno ,ett godt parti är föremålet för det moderlige hjertats omsorger och bekymmor; hon blir ett slags lockfogel, som tälles till exposition hos ma och borta. Lycas det nu att få i ordning ett godt parti, då får hon en verkningskrets som kan blifva till lycka både för henne sjelf och henues omgifning, och hon kan då i sitt hem utveckla allt det ädla och goda, som bor i hennes inre. Men lyckas det icke, då har hon för gjs en lång lafnad utan nSecat egentligt

15 mars 1866, sida 2

Thumbnail