Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 mars 1866, sida 1

ma, då tryckfriheten genom förbundsförsattningen är garanterad, utan också derigenom att man för att utgifva en tidning icke har att begära något tillstånd (lika litet för att anlägga ett tryckeri), ej heller att ställa något slags kaution eller att prestera något slags intyg. Man har endast att inför lag ansvara för sina handlingar; man åtnjuter med detta vilkor näringstrihet lika väl när man är boktryckare eller tidningsutgifvare, som när man är skomakare eller smed. Till detta gynnsamma förhållando sällar sig det, att i få europeiska länder den allmänna meningens medverkan så behöfves för hvarje reforms genomförande och att i intet decentralisationen är så långt drisven. Ej under då att de medel, som behöfvas för att diskuterandet af såväl de lokala som de allmänna angelägenheterna skall kunna försiggå, äro mera utvecklado än i länder, der befolkningen mer eller mindro af administrationen föres i ledband! Sträcker man jemförelsen mellan de sehwejziska och de i andra länder rådande förhållanden längre, fianer man att föreningsväsendet i Schweiz är mycket långt drifvet. Man räknade sålunda (1857) 67 politiska, 49 militära, 108 allmänvyttiga, 280 religiösa, 60 gymnastiska, 84 landtbruksföreningar och en mängd andra. Då många af dessa hafva sina egna organer, är det icke underligt att det gifves så många månadsoch andra tidskrifter, som behandla dels allmänna, dels speciela ämnen, religion, naturvetenskap, medicin, juridik, statistik, krigsvetenskap, landtbruk o. s. v. Vid uppräknandet af do orsaker, hvilka låtit den periodiska pressen i Schweiz uppnå en högre ställning än i andra länder, får man slutligen äfven upptaga den, att det schweiziska postverket kringsprider tidningar mot den ytterst billiga afgiften af 31 centime för ett blad, hvars vigt icke öfverstiger två lod. Ea sex gånger i veckan utkommande tidning tillställes således prenumeranterne för en afgift. af 2 fr. 25 centimes om året. År 1829 existerade i Schweiz endast 29 tidningar, af hvilka ingen utgafs oftare än två gånger i veckan. Tidningspressen intog en mera framstående ståndpunkt först sedan på 1830-talet de reformrörelser påbegynts, hvilka slutligen åvägabragte den nuvaronde förbundsförfattningen. ÅEEEAAA AR a a RA AR RI An