Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 mars 1866, sida 2

UTRIKES, AMERIKA. EA tal, som den ryktbare historieskrifvaren Georg Bancroft hållit i Washington, har väckt så stor sensation, att detsamma med allt skäl kan inrogistreras bland dagens anmärkningsvardaro händelser. Enligt ott al senaten och representantern as hus gomensamt sattadt beslut skulle årsdagen af president Abrahanm Lincolns födelse, d. 12 Febr., firas medelst ett åminnelsetal öfver honom, och herr Bancroft, såsom Förenta Staternas förnämste lefvande historikor, hade af kongressen anmodats att hålla detta åminnelsetal. På don bostämda dagen var representanternas sal i Kapitoliam uppfylld af en lysaude församling. Peesidenten, vice presidenten, satatlige ministrarne (med undantag af hr Seward, som för tillfället var opasslig), högsta domstolens ledamåtor, senaten, ledamöterna af representanternas hus, armöens och flottans kögsta officerare, bland hvilka genoral Grant och vice-amiral Varragut, samt hela den i Wasbington anställda diplomatiska kåren voro närvarande. Efter on bön, förrättad af kongressens predikant och eltersöljd af ett stycke sorgmusik, uppträdde, på uppmaning af senatspresidenten Larayette Foster, here Bancroft i talarcstolen. Hars tal, som räckte i två och en half timmars tid, gjorde, enligt korrespondenser till engelska och franska tidningar, ett öfvervåldigande intryck på sin amerikanska åhörarekrets, men motiogs af vissa diplomatiska kårens medlemmar med ganska blandade känslor. Bancroft skildrado i skarpa drag ropublikens bistoria från dess grundläggning intill Lincolns död såsom en kamp mellan sjolfbestämmelse-principen och det falska auktoritetsbegreppet, mellan friheten och slafveriet, grundsatser, hvilka tydligt gifvit sin nägvaro tillkänna i sjelfva bofrielsokriget, likasom sednare i de enskilda staternas utvecklingshistoria, semt slutligen i dot stora vapenskisto, som tillintetgjorde slafveriet på Förenta Staternas jord. Talaron instämde i Madisons ord: der slutveriet finnes, der är den republikanska theorien ett sjelfbedrägeriv; bröt tasven öfver det s. k. demokratiska partiots gzeomla grundsats, att , Förenta Staternas regering är uteslutande en regering af och för åe hvite, och uttalade sig för alla racers ika rätt inför lagen, ehuru han ville, att de enskilda staterna på sjelfbestämmelsens väg