Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 mars 1866, sida 1

AAAAAA — iendtlig flotta intränga, utan slarf af oss sjelfva zenom att underlåta att spränga några slussar. )er behöfva vi således intet annat än transportartyg. Icke heller kunna dessa båtar uppträda å Motala elf, ej heller på Dalelfven, ty der hinlrar Elfkarleby vattenfall. Tal. kände väl cj ill mer än ett par af de norrländska elfvarne, nen om fienden gör ett anfall der, så lägger han ig bakom en elf och ben äktigar sig landet utned denna. Otänkbart är det dessutom, att från leras position i Stockholm uppflytta dessa panarbåter till Norrland för att uppträda på dess efvar. De behöfvas der icke heller, ty med den a skogstillgång som der finnes, är det lätt att vräka massor af skog i vattnet för att bilda tängsellinier derstädes. Grefve von Platens orlande om färskvattensströmmar hvilar således j på något klart begrepp om hvartill pansarvåtarne der skulle användas. Sedan han nu talat om de olika fartygscererna, så ville han tillägga något om dem, som ola föra dem. För tal. syntes det hafva vaönskligt, att de kunnat föra hvilken af dessa erter som helst, och att, om högre skicklighet ordras för korvetterna. de skickligaste kommenlerats att föra dem, Men om någon linie skulle ippdragas mellan oificerarne borde den bafva ippdragits mellan korvetterna och monitorerna, y på monitorerna behöfva officerarne ej känna ill ett fartygs tackling. Men grefve von Platen ar lagt denna linie mellan monitorerna och de nindre pansarfartygen. Orsaken dertill ligger ett misstag af grefve von Platen i afseende på le mindre pansarfartygens ändamål. Grefven har nemligen ansett, att deras besättningar skulle leltaga i landtstrider m. m., men om detta var hödigt för 20 år sodan i den tidens strider, så förhölle det sig icke på samma fäst nu, ty nu lir det blott en artilleristrid mellan fartyg och fartyg. Grefve von Pisten hade således här bevått ett misstag, som gifvit honom anledning till itt fordra, att befälet på dessa båtar skall vara ofanterister. Tal. trodde, att detta skärgårdstulleri skall bära sig, så länge de nuvarande skickliga officerarne finnas qvar, men sedan skall let blott blitva ett infanteri-regemente, som kommer att utgöra garnison i våra fästningar eller ngå i den öfriga arma. Det syntes åtminstone al. troligt. Märkligt vore, att grefve v. Platen för 15 eller 16 år sedan föreslog en organisation, enligt hvilken flottan skulle bestå af snabbseglande fartyg, som skulle oroa fienden på hafvet, och ef kanonslupar, som skulle flytta sig från det ena inloppet till det andra för att hindra siendens inträngande Om man utginge från den principen, att vi ej hafva råd att hålla en stor flotta, så var detta ganska riktigt, men när då på detta ram fråga väcktes om särskildt befäl för dessa särskilda fartygsslag, sade grefve von Platen: ,denna åtgärd är mig så motbjudande, för att icke säga stridande mot fäderneslandets bästa, att jag aldrig skall framställa ett sådant förslagt. Tal. ville icke tillvita grefven detta, ty han visste, att sådana uppfinningar kunnainträffa, att de gäcka den mest förutseende ministers ord. Men såsom ombud för svenska folket, låt ock vara sjelfskrifven, måste han fråga grefve von Piaten, hvad som föranledt grefven att nu föreslå en åtgärd, som han för 20 år sedan ej ville föreslå, måste han fråga, hvarför det är nödvändigt, att befälet då skulle vara förenadt, men nu skildt. Det är frågor, som en representant i första hand måste göra sig sjelf och sedan den sjöminister, som yttrat sig så olika. Kunde grefve v. Platen nöjaktigt besvara dessa frågor, så skulle tal. erkänna sig besegrad, men om grefven ej kunde det, så skulle tal. begära proposition på, att de löner, som f. n. tillkomma flottans officersoch underofficerspersonal skola äfven hädanefter utgå till samma belopp som hittills. Hr Skogman, C. Tre stånd hade redan fattat sitt beslut i frågan och om det ena ståndets beslut ock afviker något i motiveringen, så inverkade det dock icke på hufvudsaken. Då tjenade det ej heller till mycket att bärpå spilla den större eller mindre vältalighet, hvsraf man kan vara i besittning, det vore detsamma som att kosta krut på en död katt. Han inskränkte sig derför till att begära bifall till sin i utskottet afgifna reservation, så lydande: ,att rikets ständer ville med anledning af anförda betänkligheter vid den af Kgl. M:t beslu. tade fördelningen af flottans befalspersonal på två särskilda vapen, hos Kongl. Maj:t i underd snhålla, att bemälda nya organisations utfö rande måtte tills vidare uppskjutas; medgitvande rikets ständer att de för befälsoch underbefäls-personalens lönestater nu anvisad medel fortfarande tå till oförändradt belopi utgå; att då sjökrigsmaterielen, till följd af sörminsk ning i antal och förändringar till beskaffenhe ten, numera ej erfordrar så stort antal befäl och underbefäl, som tillförene varit förhållandet, flot tans officersoch underofficers-corpser må för minskas till det antal K. M:t enligt för hander varande omständigheter, kan fiona lämpligt be stämma; anhållande rikets ständer att Kgl. M: ville vid kommande riksdaz om den slutliga or ganisationen aflåta proposition; att det öfverskjutande antalet officerare ocl underofficerare emellertid må uppföras på er särskild reservstat, med bibehållande af alla m innehafvande löneoch öfriga förmåner ocl med skyldighet att, om så erfordras, bestrid stations-, varfsoch kompani-tjenstgoring i land att de officerare och underosficerare, eom så dant önska, må öfverflyttas på indragningsstat med skyldighet att i krigstid bestrida den tjenst göring vid någon af flottans stationer, hvilke kan varda dem ålagd och är svarende mot dera innehafvande grader; åtnjutande dessa officerar AA I TE Per NR RR FR RR RATATA RAT