Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 mars 1866, sida 3

vilja på så vis sätta block om foten på en skicklig landtbrukare. emedan hälftenbruket vanligtvis endast begagnas, der jordbruket är i lägervall och illa skötes, men hr T. tänkte annorlunda och såg längre framåt. Egendomen hade beI hot nödvändigt af alla slags kostbara förbättringar; af dylika isynnerhet en grundlig mergling, och han fann det obilligt, att herr W. endast skulle drabbas med dessa stora utgifter derför, hvilka tillskyndade egaren dock till slut största fördelen. Tlälftenbruket, såsom han föreslog, vore således det bästa medlet att erhålla den största möjliga ersättning för de uppoffringar han ansåg sig vara tvungen göra, emedan genom detta system han kunde öfverlemna arI betet åt en skicklig och erfaren man, som vaI kade deröfver med så mycket mera nit och verksamhet, som han hade halfva fördelen at resultatet utaf sitt besvär. Å ena sidsn släppte han still nödigt kapital, å andra hr W. arbetet och praktisk kunskap. Öfverenskommelsen var således fair play. Män säger visserligen, att det var lyckligt för herr T. att siana en sådan person som hr W., bvilket vi ej heller bestrida. men å andra sidan erkänner herr W. offentligen och gerna, att det var lyckligt för honom siana en så upplyst och fördomsfri man som hr T., hvilken uuder gången af arbetena aldrig lät nedslå sig eller till och med förlorade modet vid de misslyckade försök, som icke kunna förekommas vid införandet af nya methoder för jordens skötsel. Intet kan mera bidraga till att framhålla herr Tis värdiga och redbara handling, än den punkt i kontraktet, som säger att öfverenskommelsen mellan T. och W. varar i tre år, med rättighet endast för m:r W. att efter den tiden gå ifrån, men också att på lika vilkor förnya på ytterligare 9 år. De hufvudsakliga punkterna voro: Hr T. gör alla penningutläggen för förbättringar samt betalar alla skatter, onera, räntor m.m. af hvad namn de vara må, Ir W. åter inköper bästar och dragare samt yllt hvad som behöfves för jordens skötsel, likasom han hetalar aflöningar och dylikt. Ir W. betalar 1 i kostnaden för dikning. För gemensam räkning anskaffas alla öfriga husoch staildjur, halm, foder och gödningsämnen. Inkomoten af sädosskördarne, afkastningen för koladugården samt inkomsten genom försäljning af boskap delas gemensamt. Hr W. har absolut frihet att sköta jorden efter eget gomsinnande, mod vilkor endast af några inskränkningar beträffande sädesodlingen och skyldigheten att hvarje år beså en bestämd areal med klöfver. Hr W. erhöll uppdrag att besörja och hafva tillsynen öfver alla de förbättringsarbeten, som blifvit verkställda efter hans planer och genom bars befallning. Sex år sedan ofvanstående öfverenskommelse var gjord, var egendomen i fulit skick och herr l. bade tiliskjutit 70,000 Fr:s (alltså 280 fr. pr hectare). Vidsträckta marker hade blifvit numera bruksde fålt, större delen deraf var underäikad samt på gemensam bekostnad merglad. Kontraktet ändrades nu trån hälftenbruk till tgrepos. Genom köp hade tid efter avnan egendomens areal ökats till 277 hectarer. lir W. förband sig dessutom att till hr T. betala ränta å 5 få för alla de vidare utlägg han gjorde för förbättringar och konstruktioner. Arrendesumman forat var aldrig mera än 38 fr:s pr hectare, och de flesta arrendatorerne gjorde ändå dåliga aflärer. Det är intressant att finna, genom bvilka mede! arrendesumman blef fördubblad och lemnade ändå vinst åt arrendatorn. Egendomen Carnaton ligger i bjertat af Bresso och utgör en ganeka vidsträckt platå, begränsad af dalar med sskta sluttningar; således med godt vattensslopp. Uppå platåen är jordmånen kiselblandad lera, som gör att vid regn bildar siz en skorpa på ytap, emedan jorden torkar hastigt. Jorden är djup, ofta blandad med små klimpar jernoxid. Alfven fast lera, mycket ogenomtränglig. På sluttningarne förändrar jorden natur; der är den kalkartad med mergelalf. I dalarne består jorden af alluvigljord och är mycket bördig. Klimatet är mildt. men variabelt; ofta hindra strida och långvariga regnskurar jordarbetens. Dagsverkere äro billiga, men ej alltid att säkort påräkna, emedan de vid skördetiden öfverelit i grannskapet fiona villigt arbete. Derföre brukas mest att hafva arbetare i lön och kost. Dessa å andra sidan hafva i allmänbet den ovanen att jemt byta plats och flytta ifrån den ena till den andra gården, till stort mehn för da jordbrukare som hålla på med förbättringar, ty de måste jemt inöfva nytt folk. Gårdsdrängarnes löner äro 250 å 300 fra. Andra drängarnes löner äro 150 å 250 , Ea herde om 15 å 16 år har 80 a4 120 ,, Hälften betales med penningar och hälften med säd. -Daglönare erhålla om vintern 1 frs, om våren 114 å 12 frs och om sommaren under skördetiden ända till 3 frs pr dag. Fruntimren erbålla uvgefär en tredjedel mindre. Carnaton är väl beläget, ungefär midt emellan städerna Bourg och Mäcon, c:a 15 å 20 kilometres till hvarje Här hålles hvarje vecka spanmålsmarknad och hvarje månad kreatursmarkuad. Både jernväg och chaussåe finnas till båda ställena. domen består, som sagdt, af 276 hectarer, 86 nästan färdiga, 35 beteshagar, buskbevuxna, 15 skog, gårdar, trädgårdar, vägar m. m. Mr W. har utaf de nästan färdiga genom utdikning och förbättring förvandlat 14 hectarer som voro torfdammar och 25 gamla sumpmarker ill ängar, som gifva hög afkastning och äro örsedde med ötversilning; kostnaden härför har rit 50 å 100 frs pr hectar. Underdikningen börjades först 5 år från hälften-brukets uppzörelse, och sedan mr W. tagit fullständig känneiom derom i England. Nu äro 70 hectarer färliga, och resultatet öfversteg mycket hr W:s förväntan. Större delen af de öfversilade ängarne ligga i plan, andra åtor i afsatser, och hr W. har gem kanaler, vattensamlare och reservoirer gå 1 tillgodogjort sig det vatten som finnes, att i deraf asnid har till disposition. irkulatioaca är 6-årig. nemligen: året mais, bönor o. d., med stark gödning; bvete; klöfver; hvete. med half gödning; artificiella gräsarter och rotfrukter, med stark gödning; och te , hvete, På detta vis återkommer hvete hvårtannat år, nen omvexlar med skördar som förbättra och ers jorden samt hålla den i utmärkt stånd ge) Vi redogöra hör för de mått, som sedernara fgabamma 3 danna hariättalga