nom gödningen, hvilken alltid innan utspridningen omblandas med jord, mergel och torf. Stängjarne och bladen af maisen behandlas efter Jouffrets method. IIvarje år köpas betydliga qvantiteter gödsel och guano. Dessutom begagnas mycket kalk och isynnerhet mergel för den kiselartade lerjorden, och torf eller dyjord för den kalkartade, lemnande särdeles det sednare lysande resultater. Jorden för blad-och skidväxterna plöjes hösten förut 28 å 30 centimetres djupt, och våren derpå uppdrillas den så fort väderleken medgifver det. Gödseln utsprides i fårorna och fröen derofvanpå; genom satt plöja midt i sjelfva drillen betäckas både gödseln och froen. Så snart plantorna komma upp luckras och tillplattasjorden med harf. En a ånad derefter verkstäles första rensningen för hand, och upprepas så ofta ogräs återkommer. Resten göres med hästhackan. På samma sätt med maisen, med den skillnad, att denna slås mycket senare; man har derföre mera tid att bättre ansa jorden, och omkostnaderna blifva mindre. För betorna behandlas den om hösten djupplöjda jorden under loppet af Maj 4 å 5 gånger innan drillarne uppläggas. De artigciella foderväxterna bestå af två delar vicker och en del hafre, blandade. För hvetet arbetas jorden två eller flera gånger efter klöfver och vicker-hofren. Gödselinplöjes vid andra bearbetningen för 4:de årets sådd. Efter bladfrukter plöjes endast en eller högst två gåuger före sådden. Om våren barfvas alltid bvetet, och de största ogräsen, såsom tistel etc., bortplockas för hand, som går ganska lätt, när radsåningsmaskin är begagnad. Efter dessa enkla upplysningar finner man lätt, att jordbruket skötes mycket falländadt. ehuru på högst enkelt sätt, med lyckligt resultat utan invecklade maskiner och dyrbara gödningsämnen, endast tillföljd af sorgfällig skötsel och ett godt system. Två personer äro särskilt sysselsatta med att hålla kanaler, rännor, dammluckor och reservoirer för öfversilningen i fullgodt skick samt verkställa öfversilningen. Ehuru Mac Cormicks skördemaskin finnes och är begagnad, finner hr W. mera uträkning vid att begagna vanlig lie och handkraft. Vin odlas ej, men frukt, nemligen äpplen och päron, hvilka krossas, få jäsa och bilda tillika med vatten en slags läskande cider, som folket får under skördetiden. Nästan allt arbete utföres med oxar. Man har endast 4 arbetshästar, att begagna för harfven, hästhackan, hövändaren, att draga tröskverket om vintern samt för transporter. Deremot födas 12 par arbetsoxar, mest af ortens race, hvilka djur, väl födda samt väl behandlade och körde, marscbera lika fort som en häst; några äro af Schweizer-race och äro födde på gården; desse äro mycket större och starkare än de andre, men mindre rörliga. Alla gå på bete om sommaren. Om vintern få de en blandning at sönderskuret hö, hackelse, oljkakor och sönderhackade rotfrukter, som ställeg att jäsa. Kolsdugården är präktig och innehåller ungefar 30 kor, utvalda af ortens samt Schwoizeroch Durhams-racerna; flera tjurar äro af Durhamsoch Schweizer-racerna samt af korsningar emellan dessa racer. Bredvid ladugården är en afskrankning för kalfvar, c:a 20 st., utmärkt vackra; så många uppfödas alltid, för att komplettera med, och alla äro födde på gården. Korna af ortens race gifva, om de tå en omvexlande föda, men motsvarande 15 kilo hövärde, en afkastning af i medeltal 6 litre mjölk året om. Schveizer-korna åter gifva mycket mera, till och med 12 li tres. men hr W. anser just ingen större fördel att hafva dem alltid framför de andra, ty dels förtära de mera i proportion till hvad de gifva och dels äro de dyrare i inköp. Korna fodras efter en bestämd norm, och om hösten beta de af efterskörden å de icke öfversilade ängarne. Fodring sker endast två gånger om dygnet. Kalfvarne åter gå på bete hela sommaren, och om vintern få de endast hö, halm och hackade rotfrukter. Vid utställningen i Bourg fick hr W. första och tredje priset för kor af ortens och 2 andra priser för en tjur och en ko af Durhams-race. Egendomen ligger ej så till, att mjölk med fördel kan afsättas; derföre beredas smör och ost af flera slag. För smöret får man 1 12 å 2 frs pr kilo och för osten 80 å 120 frs pr 100 kilo, beroende deraf att den är mer eller mindre fet. Får finnas endast några få, för att experimentera med; de äro engelska Southdovns. Försök att korsa dem med Piemontesare har lyckats; dessa äro fruktsamma och Southdownboet förbättrar dem semt borttager felen hos em. Beträffande svingården, så är den en af de vackraste i Frankrike, ej för mängden, uten för djurens godbet och fullkomlighet. Intet är sparadt för att anskaffa de förnämsta engelska 1acerna, såsom Berkshire-, Hampshireoch New-Leicester-. För en orne af sednare racen har erhållijs första priset i Bourg. Ehuru hr W. underhåller beständigt ett antal drägtiga modersvin, kan han ej utföra ingående beställningar å grisar för pålägg. Han får för nyss afvända grisar 30 frs paret för dem af lilla och 40 frs af stora racen. Grisar, som ej hafva vackra former, kastreras och säljas å 20 och 30 frs vid samma ålder. Hela sommaren gå svinen på bete och om vintern få de en blandning af ngkokta rotfrukter, oljkakor och kli. De suggor, som hafva digrisar, få dessutom vassle och kornmjöl. Fru W., som med stort intresse deltager i hennes mans verksamhet, har tagit honsgården om känder, och fick första priset i Bourg. Detta lilla etablissement förtjenar ock ett särskiliåt omnämnande. Man ser der präktiga djur af Brahma-Pootra-, Cachin-China-, Freche-, Hondan-, Cauxoch ortens racer; Tonlusergäss, flera slags ankor samt dessutom Iyxdjur. såsom Silkehons, med mera, Hönshuset, byzdt som en pavillon, ligger uti blomstertiadgården och omgifves rundtomkring med en inbägnad. IIvarje race har i huset sin egen bostad och ifrån den en utgång. På ömse sidor af denna utgång är en tät, men genombruten afskrankning, som sträcker sig till den yttre inhägnaden, bildande således en egen gård för hvarje familj. Om vintern äro de alla tillsamman uti ett afskrankadt rum i fähuset. Förutom hvad som går åt till hushållet, saljer fru W dels höns och kycklingar för atvel och dels ägg, samt har god inkomst deraf. Redskapssamlingen är fullständig, men utan afseende nå grannlåt: den består endast af