ar den konsumerande allmänhetens fickor i labrikantens, utan att det allmänna deraf erhållit annan del än inkomstskatten på dessa 300,000 rdr. Men det kan också hända att ban icke förtjent detta belopp, utan blott en obetydligbet deraf. Då är förhållandet ännu sämre; ty då hafva landets konsumenter skattat 300,000 rår, utan att någon doraf haft gagn. Hade skyddstallen då icko varit samt följaktligen icke helier något sockerraffinaderi, så hade staten orhållit en ren inkomst af samma 300,000 rdr. Då hade också denna tull varit en ren finanstull. Förstår ni än, eller hvad? När ni härefter, värdaste brefskrifvare, förordar afskaffandet af all finanstull, för att ersättas genom bovillning, så kastar ni fram en stor och svår fråga, på det mest nonchalanta sätt i verlden, frågan neraligen om direkt eller indirekt beskattning. Jag kan dock ej nu följs er på denna stråt, ty det blesve att skrifva en ny efhandling till de många, som redan finras i detta ämne. Helt kort vill jag dock uttala den åsigt, att, med all den indirekta beskattningens olägenheter, så har den en fördel framför den direkta: att ej vara exekutif. -Var god och nöj er med denna distinktion tills vidare. När ni slutligen behagar yttra, att jag gömt såsom mitt förnämsta argument till sist, att ,skyddssystemet är ett ingrepp i eganderåätten? — så tordo ni benäget observera, att detta är intet ,argument i don afhandling, hvarom fråga är, utan dess slutresultat. Ni påstår, att jag dervid , glömt bevisningen; men hela mia uppsats utgör ingenting annat än beviset för donna sats. Är denna bevisning ofullständig eller oriktig, så tillhör det eder att visa hvari felet ligger, antingen i premisserna eller slutledningen. När ni nu kategoriskt påstår, att jag ingenting bovisat, så täcktes ni först, om ej bevisa, dock gifra något stöd för ott sådant påstående. Slutligen vill ni att jag skall säga er hvilken eganderätt samhället skyddar. Låt mig säga er hvilken det bör skydda: all eganderätt, till lif och lem, hus och gård, åker, boskap och bohag m. m., samt allas. Och det är icke natartillständet som jag härmed hyllar, såsom ni tyckes antaga, utan just det lagbundna samhället, rättstillståndet. Med allt bemödande att vara kort, har jag dock skrifvit mer ön ni måhända på en gång förmår smälta. Men jag anar att ni i alla fall kommer att finnu åtskilliga satser och förklaringar alltför litet ,,utredda. Ni torde dock möjligen inse, att det är skilnad mellan en tidningsartikel och on bok. Utomdess har jag så väl här som i mia lilla afbandling i Svensk Månadsskrift påräknat hos läsaren någon kännedom om vanliga språktermer och någon god vilja att förstå hvad man läger. Eder förbundno S. A. IIedlund. Göteborg den 29 Jan. 1866.