Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 februari 1866, sida 2

öpslageri, karakterslöshet och intressenas kortyäthef. Denna statens nya afgudebild har blifit upprättad i Frankrike, och de gamla dynatierna täfla med börserna, för att hylla den på tt sätt, som ej har något annat kristligt uti sig in att det påminner om Dantes helvete. Icke Berlin, utan Jängre vesterut bor denna nya verlds beherrskare, med hvars bifall och under hvars beskydd det ärorika fälttåget mot parlametarisgen, d. v. s. mot folkets rätt, föres. I Paris är lärosätet för våra statsmäns statskonst, ehuru ledaren för vår grefva-ministere visserligen höft tillfälle att i Petersburgs och Frankfarts träskluft fullkomna denna konst. Men vi veta ock, att intressestatens afzudabild, som vill afspisa folket med handelspolitik och flärd, blott hvilar på två ögon. Vi veta, att en hop intressen utan sidligt samband faller isär som en sandhög. De tyska ,ideo!ogerna hafva redan en gång förut gjort sitt bästa för att störta ett borigänget slägtes guldkalf. Sönerna af dessa ,ideologert skola ännu en gåvg skrida till samma uppgift. Må vi icke tala om kompromisser, utan om upprättelse för detta folks krävkta samvete och kränkta rätt! (Lifligt ihållande bifall). Från Berlin skrilves den 22: Kamrarnos i dag timade stängning har otvilvelaktigt öfverraskat äfven de konservative. Ingen, utan konungen och hans råågifvare, synes haft kännedom om beslatet, innan grefve Bismarck sörkunnade det i depatsradekemmaren. Ingen ministe iel aftontidning för i går, hvarken Kreuwsitung eller Norddeutscho Zeitung, innehöll den ringaste antydan dsrom. Beslutet tordo hafva blifvit ganska hastigt sattadt. och öfver de närmes e skälen för detsamma är man ännu hänvisad endast på gismingar. Emellertid måste man starkt betvifla, att det skell komma miriståren till godo vid de förestående valen. Det intryck som deputeradekammarens förhandlingar gjort på folket är just i detta ögonblick utomordentligt djupt. Förfaltnings medvotendets kraft är i helslandet stegrad, derom vittna alla tecken. Skalle, säsom men temligen allmänt förmodar, åtal och rättegångar mot folkrepresentanter förestå, så måste minnet af de uppskaksnde debatter, som öivertribnnalets utslag framkollade, derigenom endast uppsriskas och naturligtvis i oppositionens intresse utöfva inflytelse på valen. Det heter, att kommandot för 7:de preussiska arm ökkren förfrågat sig hos styrelserna för Westfalens och Rhenprovinsons jernvägar rörando arrangementer för håsttransport medelst extratäg i händelse af armtons plötsliga ställande på krigsfot. Ä ÖSTERRIKE. Till Kreuzzeitung skrefs d. 21 från Wien: ,Säkra tecken bebåda, att en kris af allvar sammaste art är i antågande — att den från Borlin väntade, men ännu icke anlända repliken på den sednaste österrikiska depeschen (sf d. 7 Febr rörande folkmötet i Altona skall innehålla saker, egnade att kraftigt drifva slesvigholsteinska frågan till sitt afgörande. Sautlige de österrikiske Wixistrarne afreste den 20 till Pest, för att konserera med kejsaren. Det tyska partiet i Österrike synes alitmer försona sig med tanken på ett ,dualistiskt ssystem, d. v. s. på ett sjoliständigt, med den triga monarkien endast genom personalunionen screnadt Ungern. Ett Österrike med två I magtmedelpunkter — Pest och Wien — är tli detta partis tankar att föredraga framför I det omöjliga försöket att ingå på alle smånationaliteters öfverdrifaa fordringar på oberoenda af regeringen i Wien. TTYALIEN. Det låter ånyo så, som skullo kabinettet Lamarmora stå på svaga fötter. Oaktadt de i hög grad kloka uppmaringarna inom parlamentet till enighet och att icke anfalla den nuvarande ministöres, väntar man att kabi3nettet i en af de föreståsnde omröstningarne s I skall stanna i minoriteten och till följe häraf nödgas att afträda. Utom det i alla fell batänkliga häruti, skall det icke blisva lätt för r ordna det unga konungarikets yttre och inre angelägenheter. Jernbanan mellan Trabia och Termini på af en stor folkmassa. Det språk, som ,Unita Cattolica fört . mat franske kejsaren i en artikel, af hvilken klvi meddelat utdrag, är icke det enda tecknet ; till påfvons bitterhet mot nämnde suverän. . Journal de Bruxolles oslen liggör ett dokut ment, som ännu närmare angisrer hvad den -romerska curian tänker om kejsar Napoleon a och hans utrikesminister. Den ifrågavarande Å akten afläts redan den 19 November 1865 hjgenon Antonelli till curians diplomatiska agenter i utlandet, och bekräftar hvad som förut genom ,Monde, ,Usita Cuttolica m. sl. ir lär bekant om den påfliga regeringens upp: 3 fattning af Septemberfördraget. Det är gen. . ska betecknande att demonstrationen med at offontliggörandet bäraf uppdragits åt en tidning i B. ussel just i det ögonblick, då i Frankrike troatalet, senatsdebatten, svars—sadresserna och språket i de halsolfteiella oct st linspirerade tidniagarno talat varmare för