Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 februari 1866, sida 3

U DonogpluC UTLAn)UaTC) TAL IUSL ÖIYUITLJBRUatt det blott behofdes en allvarlig undersökning af orsakerna till missnöjet och allvarliga åtgärder till dess afbjelpande, för att tilliotetgöra den feniska rörelsen. Våldsamma medel deremot skola endast förvärra sinnesstämningen. Hr Gladstone (finansministern) ansåg ingen farligare villfarelse i denna angelägenhet kunna utspridas än det antagande, att man här ville medelst ett väsendtligt engelskt parlament dekretera våldsåtgärder mot Irland. Detta är icke den föreslagna åtgärdens syftemål, utan endast det att mot sig sjelft beskydda det lätt missledda iriska folket. Regeringens förslag antogs (såsom förut är meddeladt) med 764 röster mot 6 (irländska). Antalet bref, som under året 1864 expedierats å postkontoren i Storbrittanien och Irland, öfversteg 679 millioner. På hvarje innevånare kommo i medeltal 23 bref; räknar man posttrafiken i London ensam för sig, kommo på hvarje innevånare i hufvadstaden 51 bref. Den utländska korrespondensen uppgick till 28 millioner bref, af hvilka 16,771,000 vexlades med Frankrike, 4,865,000 med Förenta Staterna och brittiska Nordsamerika, 4,403,000 med Preussen; Hamburg, Bremen och Libeck, 3,672,000 med Indien och Kina, 2,915,000 med Australien, 1,727,000 med Westindien och Sydamerika, 924,000 med Belgien, 827,000 med Italien, 617,000 med Spanien, 600,000 med Holland o. 8. v. Paketposten hade befordrat 95 11 millioner böcker och tidningar. FRANKRIKE. Den komit, som blifvit anförtrodd de förberedande arbetena för senats-konsultet öfver kolonierna, har, med fyra röster mot tre, antagit den princip, att koloniernas blifvande generalråder icke skola väljas, utan otnämnas af kejsaren. Detta synes icke lofva godt för den nya reformon. Detta förslag har intet sammanhang med det amendement, som afser att lemna kolonierna samma rättigheter, som moderlandet, och som vi förut meddelat. Man vill veta, att ett förslag till ny Presslag föreligger statsrådet, hvilket på officiösa båll prisas som ett stort framsteg. Duruys afgång från sin plats som undervisningsminister och hans ersättande af den reaktionäre baron de Vincent, sednast bekant för sina tal i senaten för jesuiternas skolor, omtalas såsom temligen säker. Reaktionen seglar nu i Frankrike för fulla scgel! Edmond About uttalar sig, i sin veckokrönika uti , Opinion nationale, om den politiska förslappningen i Frankrike sålunda: .... Sedan det blifvit så vådligt att i skrift uttrycka hvad man tänker, är det deremot högst fördelaktigt att skrifva utan att tänka, och pressen har så småningom vant allmänheten dervid. Pabliken bekymrar sig allt mindre om politiken och finner i stället mera smak för de lumpenheter, som man i tusentals journaler serverar. Alla allvarsamma angelägenheter skjutas i bakgrunden och det obetydliga intager förnämsta platsen. Våra passioner ombyta föremål; den offentliga känslan föres på villovägar. En ordlek intresserar oss mera än ministrarnes tal; en gatsångerska vinner större betydelse än tio statsmän; alkovfrägorna undantränga kabinettsfrägorna; en bal gör större uppseende än en casus belli, och en marknadspipa talar högljuddare till våra öron, än alla kanoner i Nordoch Syd-Amerika. Det Paris, som förr gaf ider åt verlden, har icke håg för något annat än — lek. Då man i Stockholm, Madrid, London eller Florens får våra tidningar, läser man de vigtiga underrättelserna, att de och de personerna souperat tillsammans i Caf6 Anglais, att delikatesshandlaren X. icke lärgre levererar någon tryffel till mamsellerna Y., att journalisten Barbanchu förlorat fem koppar kaffe på piquct..... Förenta Staternas ambassadör i Paris, Bigelou, har nyligen emottagit depecher från Washington, hvilka föranledt till en öfverlöggning mellan honom och franske utrikesministern, men om hvilka allmänheten för öfrigt icke har någon kännedom. På ätskilliga håll försäkrar man, att nya svårigheter uppkommit, hvilka skulle göra nödvändiga den af Forey förordade politiken. Trots Monitörens lugnande försäkringar, är man i den officiella verlden gmska orolig öfver Sewards sista resa. Angående den sistnämndes förhandlingar med Santa Anna är man ännu icke rätt på det klara; men af en biomständighet tror man sig tydligen kunna inge, stt resan icke, åtminstone uteslutande, afsett privatangelägenheter. Den pyss utnämnde preussiske ambassadören vid hofvet i Mexiko inträffade nemligen på S:t Thomas under det Seward befann sig på denna ö. Han önskade aflägga ett besök hos den store amerikanske statsmannen, men blef icke mottagen, och detta uppenbarligen af det skäl, att Seward icke alls villo samtala om den mexikanska politiken, för att icke, genom misstydningar af sina uttryck, blifva komprometterad. Amiral BouetWillaumez lärer skola taga befäl öfver en Medelhafseskader, genom hvilken skulle anställas nya försök, för att vnna erfarenhet i krigssättet mod pansarI fartyg. Instruktionerna för den sanitetskommission, som nyligen afrest till Alexandria och Hedjas, innehålla hufvudsakligen följande: ,1. Att undersöka koleraepidemiens i Hedjas endemiska eller exotiska ursprung. 2. Att studera det närvarande sundhetstillståndet i landet och angifva de skadliga orsaker, hvilka föranledt kolerans uppkomst, eller huruvida den inkommit ntifrån. 3. Att väcka förslag till förbättring af sundhetstillståndet och att til och med provisoriskt vidtaga anordningar intilldess definitiva åtgärder blifvit träf-I fade. 4. Att inlemna en detsljerad berätstelse öfver sllt detta till det öfre sundhets