Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 februari 1866, sida 1

nad för församlingamedlemmarnes gemensamma gudstjenst m. m., hvarföre tal. yrkade att förslaget måtte återremitteras. Rosenberg framhöll att motionären i detta ämne erhållit fullt svar på sina framställda förslag, så hade Magnus Svensson yrkat att kyrkobyggnad skulle utgöras efter förmedladt hemmatal. Utskottet hade gått ännu längre, då det föreslagit kyrkobyggnaden efter fyrktal. Lönnberg hade föreslagit att rösträtt för kommunalutskylder skulle ligga till grund för byggnadsskyldigheten, och äfven detta hade utskottet tagit i öfvervägande. Mången hade här beklagat sig öfver att, enligt nu af utskottet framlagda förslag, skulle torpare blifva befriade från byggnadsskyldigheten samt framhållit att mången torpare är förmögnare än egare af hemmansdelar. Om så är förhållandet, vore det lätt att äfven låta en dylik rik torpare deltaga i kyrkobyggnad genom att åsätta honom bevillning efter 400 rdrs inkomst. Talaren ville ej motsätta sig en återremiss, men påpekade att man då möjligen kunde förlora äfven det obestridliga stog framåt, som är taget i utskottets förslag. Häruti instämde Tjernlund och Johan Bergström. Vid framställd proposition blef punkten af ståndet återremitterad till förnyad behandling af utskottet. I afseende å tredje punkten, asstyrkande moion att kyrkoherde skall vara skyldig sjelf byggza och underhålla sina boställsbus, yrkade Bjercander, Lundahl och Svensen, att ståndet borde ittala den önskan att uti nu under arbete vaande ecklesiastik-boställsordning, kyrkoherde nåtte åläggas att framdeles underhålla sina botällshus. Punkten bifölls. Sista punkten, afstyrkande väckta motioner om bestämmande af annan grund för akyldigheen att deltaga i byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse, återremitterades på yrkande af Rosenberg, Joh. Bergström, Engman P. Nilsson, m. fl. i den syftning att ståndet för in del gillade de grunder, som föranledt moionen. Ekonomiutskottets tillstyrkande utlåtande n:r 7, i anledning af motion om utfärdande af en rdningsstadga för städerna, bifölls. Slutligen väckte C. Dahlgren från Elfsborgs än motion om ett danaarfs användande till färdhems församling skola, hvilken motion öferlemnades till statsutskottets behandling. Ständet ätskildes kl. 2 e. m.