Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 februari 1866, sida 1

BEEN SEN oa debatten med sitt skriftliga anförande, bon Aftonbladet fick afskrifva en helf timme ef ter det detsamma var hållet, och frih. Jona Aiströmer, en bror till landshöfdingen i UHalm stad, afslutade den. Andre talaren i ordnin gen var friherre Rudolf Cederström, som ge nast helsades med rop af öfverraskning frår ståndet, förmodligen öfver friherrens an språkslöshet att ej ha velat uppträda allre först! Det var först på andra diskussionsda gens förmiddag frih. Gripenstedt uppträdde första gången och med ett af dessa lysande föredrag, som skulle försvara sin plats bland de yppersta i Frankrikes eller Englands lag: stiftande församlingar. Friherren öppnade sitt föredrag med en djup andhemtning, och han yttrade: ,,Ändtligen har det då kommit detta ögonblick, som jag så mycket läng. tat efter, för att få på detta rum försvara mig mot de beskyllningar man framkastat mot mig och gendrifva de invändningar man uppställt mot denna traktat o. s. v. — ett föredrag, som bestämde mången ännu odeciderad att rösta för regeringens åtgärd. Friherrens andra föredrag hölls på afgörandets sista dag, och med detta samlade han kiing sin fana do återstående obeslutsamme. Det är skada att frih. Gripenstedt har varit så krasslig, att han ännu ej orkat delgifva tidningarne sioa begge föredrag; han har dock lofvat att de skola komma och derför ha tidningarne ej velat erbjada publiken ett vanligt roferat, som, hvad friherrens föredrag angår, skalle bli högst matt och ofullständigt. Friherre Klinckowström är, såsom ni känner, en man med stor lättbet att tala, med någonting mycket öfvertygande i rösten, med en förmåga att svänga sig med siffror å la Knut Bonde, och en fyndighet att reda sig i kritiska ögonblick, som verkligen slår med förvåning — att börja med, men på slutot är effekten af hans tal långt ifrån densamma. Friherrens siffror råka nemligen ganska ofta att vara ej fullt exakta och med sifferuppgifter är detta ganska farligt; han blir beslagen med små misskalkyler, men tror ni att han derför anser sig slagen? Alldeles icke! Med samma franchse, som utmärker hela hans uppträdande, kallgrinar han åt misstagen och lätsar ej om den erhållna handpleggen. Men med allt detta måste erkännas att han är en stor parlamentarisk talang, som, om han ej blefve af en ännu större hållen i schack, skulle kunna utöfva ett utomordentligt inflytande. Friherre Klinckowström tyckes vara en 48 års man, är något korpulent, med bar hjessa, mycket rörlig och liflig. Under sin vistelse i Wien såsom militärattachå lär han ha flitigt idkat statsekonomiska studier och han säges ha stått på särdeles intim fot med en af de statsmän, som nu stå i spetsen för den österrikiska ministåren. Rörande orsaken till friherrons opposition nu mot regeringen löpa många rykten, det ena mera tillförlitligt än det andra, men det oaktadt eller kanske just derföre ej att lita på. Atf de begge andra tvemänningarne har frih. v. Schuizonheim onekligen ej ringa förmåga att tala — jag vill ej säga hålla tal — men frih. af Ugglas, landshöfding i Östergötland, är on af dessa naturer, som visserligen ej uppvärmas, men som med den kraftiga bevisföringens magt förstår att förtaga intrycket af en den utpyntade fraseologiens främsta bjeltar. Frib. v. Schulzenheim är en sådan der högtrafvande rhetor, med hvars brist på egentligt innehåll i föredraget man snart kommer under fund, men det kan ej förnekas att det låter bra hans tal, med dess studentikos småqvicka pointer och inflatade fransyska citator — men logiskt sammanhang, det letar man förgäfves efter. Någon har jemfört honom med den bekante markis de Boissy i lagstiftande corpsen i Frankrike: begge herrarne tala långt, iramkalla skrattsalvor, äro protektionister och mycket ilskna på England — jag är ej i tillfälle att närmare kontrollera likheten mellan den svenske friherren och den franske markisen. Under sin studenttid var frib. v. Schulzenheim bestämdt frihandlare, det tror jag mig veta, men man blir ju klokare med hvarje dag, och man vill från den dag frihorre v. Schulzenheim slog sig på torfboredning datera de ,torfvare han sedan gifvit åt sundt förstånd och nationalekonomi. Liksom trib. Klinckowström är frih. v. Schulzenheim yskallot, när allt kommer omkring; man ser hur nationalekonomiens studium verkar olika: frih. Gripenstedt och af Ugglas ha rik hårnim ——