Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 februari 1866, sida 3

pröfning med afseende på deras kunskapsmått. Då allmogens barn i allmänhet icke ega tillfälle till mera ständig skolgång utöfver 12:te året och sådant för öfrigt kan menligt inverka på arbetsdugligheten, bör den skolundervisning, som kunde förekomma mellan 12:te och 16:de året, vara frivillig och begränsad till några dagar i veckan. Den 3:dje eller praktiska afdelningen af folkskolan utgjordes således af de gossar, som egde tillfälle och håg att göra sina i folkskolan förvärfvade kunskaper mera användbara för lifvet genom att (t. ex. Onsdags och Lördags förmiddagar, 3:ne timmar) öfva sig i tillämpning af geometrien på mätning och afvägning af jordytor, uti teckning genom ritning af byggnader och redskap med slöjdeöfningar, i tillämpning af naturläran genom öfning i trädgårdsskötsel, plantering af fruktträd och skogsträd, hvartill kande komma mera vidsträckta exercisoch skarpskytteöfningar, hvilka först genom folkskolan kunna blifva rätt allmänna. Såsom hemlexor kunde medtagas ämnen till smärre uppsatser och vanligen förekommande skrifvelser, afvensom lexor för kristendomskunskapens underhållande före fuallbordad nattvardsläsning. Genom en folkskoleorganisation med ett begränsandt antal afdelningar och till sitt hufvadsakliga omfång bestämda årskurser skulle utan tvifvel bättre resultat vinnas på färre skolår och mindre antal lästimmar i veckan, än nu under ojemn skolgång från 6:te till 16:de året och med ringa omedelbar undervisning af läraren för hvarje af de många lexlagen. Den ofta lofordade friheten för hvarje lärjunge att i hvarje ämne fritt fortgå innebär i en ålder, då sjelfmanad verksamhet icke kan påräknas, just friheten att icke alls fortgå, och en sådan oreglerad frihet verkar lika moraliskt förslöande och hämmande, som att nödgas fortfarande läsa med nybörjarnes hop, utan att någon bokymrar sig om den enskildes framåtskridande i kunskap, om icke möjligen föräldrarne, hvilka man mycket allmänt hör klaga öfver de knappast märkbara framsteg, som af folkskoleundervisningen skönjas. Äfven af berättelser från andra håll torde landstinget komma att finna bekräftadt, att förändring till ett bättre är desto nödvändigaro, som annars 1842 års folkskoleorganisation skulle, genom en med hvarje år alltmera märkbar omotsvarighet mot hvad vår tid fordrar, snart nog förlora fill och med det förtroende, som redan nuvarande generation i mycket begränsadt mått derför byser. Då landstinget antagligen finner sig af omständigheterna manadt att i afseende på folkbildningens befrämjande vidtaga verksammare åtgärder, än blott inspekterando och samlande af underrättelser, torde landstinget, som icke har att vidtaga sådane anordningar i frågan, som tillhöra offentlig myndighets embetsåtgärder, finna skäl att, med begagrande af sin grundlagsenliga petitionsrätt, till regeringen ingå med underdänig framställning i ämnet, grundad på inom länet för handen varande förhållanden, jemte underdånig anhållan, det måtte en revision ske af 1842 års folkskolestadga med dithörande författningar i syftning att gifva åt folkbildningen en mera tidsenlig utsträckning och form samt bestämdhet och likformighet åt sådane anordningar, som icke kanna anses vara för hufvudsaken likgiltige, att likaledes genom bestämda föreskrifter och lämpligo bidrag af allmänna medel måtte inom en begränsad tid (t. ex. 5 år) tillvägabringas inråt:andet af tillräckligt antal smäskolor inom hvarje socken och derigenom äfven den förändrade organisation af folkskolan, att densamma hade att mottaga sina lärjungar först efter inhemtandet af vissa förkunskaper samt stt genom en till afdelningar och ärspensa hufvudsakligen bestämd lärokars föra dem till ett mot tidens behof och fordringar svarande mått af theoretiska insigter och praktiska färdigheter, för hvilka sednares utbildande en särskild praktisk afdelning af folkskolan vore af nöden, att folkskolelärarnes seminariebildning måtte efter dessa fordringar lämpas, att styrelsen och tillsynen öfver folkskolan måtte genom särskild lämplig instruktion ordnas w. m. AAA Abrdtl —