Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 februari 1866, sida 1

dA3A3AAAi3 — och på landsstormen, som endast inom ett visst mindre område, på några få dogar, undantegsvis uppbådas, då må kompanibefälet till denna landsstorm tagas ur dess egna leder; men den armt, som skall drifva honom tillbaka dit derifrån han kommit, den måste hafva till antalet tillräckligt och till dugligheten fallt utbildadt både öfveroch underbefäl, eljest är dess nederlag på förhand gifvet. — Då red. tslar om ,,indragning af den del af armöen, som genom folkbeväpniogen blir öfverflödig, sätter den stam och värnepligtige bredvid hvarandra, såsom två skiljda saker, då de likväl utgöra delar af samma hela, armöen, och visar sig vara fullkomligt obekant med den regel, som allmänt och af alla är erkänd och om hvilken vi härofvan talat, att ju flera till antslet och ju mindre öfvade do värenpligtige äro, desto talrikare måste stammen vara. Ins. instämmer till alla delar i hvad red:n yttrar i afseende på vårt gynnsamma politiska lägo och att vi böra taga oss till vara för att inblanda oss i de kontinentala tvisterna, men kan icke utan förvåning höra red:n af en större politisk tidning med säkorhet räkna på hjelp af ,, mäktiga vänner händelse af ett öfvertall. Ganska lätt kunna omständigheter inträffa, hvilka samtidigt bunde händerna på England och Frankrike. Hyem skall då komma till vår hjeip? Nej, vi måste bjelpa oss sjelfva, och vi kunna det om i hafva tillräckligt befäl, en duglig stam och m rätt öfvad beväring. Nu, då vi omsider kommit derhän att re:resentationen verkligen är ett uttryck af naionens åsigter, är det mer än någonsin en hn0dvåndighet, att armöens högre olficerare, ned större förmåga än den som står ins:n ill buds, utgå ur sin förnäma tillbakadragenwet samt i tal och tryck söka bibringa den tora allmänheten riktiga bogrepp i militära rågor. Eljest skall snart en spänning, förlerflig äfven för andra frågor, uppstå emelon vår nya represontation och vår populära egering, och slutar en gång denna spänning ned seger för en vilseledd opinions opraktika theorier om solkbevapning, torde det cke dröja länge förrän det älskade fosterandet blir ett blödande offor för roflystna ich samvetslösa grannar.