Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 februari 1866, sida 1

— W—!OhWW: .. KR IT GUT SF MV SRS na underhålla familj, och att af de äkte skap, som ingås, en stor mängd bli olyckli derför att den qvinliga kontrahentens mot icke utgöres af kärlek eller ens aktnin utan blott af hennes önskan att komma i ekonomiskt tryggad ställning, tyckes det so om äfven i vårt land deras antal skulle va mycket stort, för hvilka den åsyftade utvid ningen af qvinliga rättigheter skulle bli sstörsta betydelse, helst som — såsom vi oc lvid ett föregående tillfälle påpekat — mt ligheten att försörja sig betydligt minska för qvinnan under de sednare åren geno symaskinernas användande. Att många invändningar kunna anför: mot denna ids att göra den vetenskaplig bildningen och åtskilliga embeten och tje ster tillgängliga för qvinnan, veta vi no Men vi bestrida deras hållbarhet och bevi ningskraft; vi våga påstå, att deras haltlo het skall ådagaläggas under en ärlig argt mentation och, framför allt, genom erfarer heten, hura skenfagra de än äro, och hur förfarna de, som anföra dem, än äro i kor sten att slå blå dunster i deras ögon, so! ej tänkt sig närmare in i saken. Qvinna är menniska likaväl som mannen och i lik egentlig och hög mening som han; derfö måste den på en falsk och barbarisk up; fattning beroende ställning, som hon intag såsom hans tjenarinna, bihang, leksak elle salongsprydnad, utbytas mot en annan me hennes menniskovärde mera öfverensstam mande, och det blifva henne medgitvet at i de fall hennes sinnesriktning och själsför mögendeter berättiga henne dertill, uppträd sjelfständigt och med honom dela den högr vetenskapliga undervisningens förmåner, lik som ock att konkurrera med honom säsor sökande till allmänna tjenster och befattnin gar, hvilka äro af den natur, att de ej rim ligtvis kunna anses strida mot den sann. qvinligheten. Att vi såsom en sådan anse läkareyrket ha vi helt nyligen sökt visa i en längre upp sats. Men det gifves många andra verksam hetsgebit, som äro fullkomligt lämpliga fö! qvinnan, såsom ock ekonomiutskottet erkän i den ifrågavarande motiveringen, ja, vi våge till och med påstå, att det antal befattnin gar, mot hvars bestridande af qvinnor någrs betänkligheter äro befogade, blir temliger litet, särdeles sedan man hunnit vänja sig vid att qvinnor framträda ur det husliga lif: vets sfer och egna sig åt en verksamhet af vidsträcktare och i det allmänna mera ingripande beskaffenhet. Om i början en eller annan qvinna skulle känna sig besvärad under de för henne så nya förhållandena, om någon man skulle genom dumt gyckel bidraga till en sådan känslas stegrande eller på annat sätt glömma den aktning, han vore henne skyldig, som låtit begäret efter ett högre vetande eller en vidgad och mera maktpåliggande verksamhetssfer förmå sig att begagna de nya rättigheterna, så blefve dock detta helt visst till öfvergångsperioden inskränkta undantagsfall. Hvad särskildt beträffar skollärareverksamheten, hvarför utskottet anser qvinnan synnerligen passande, så har det helt visst fulla skäl för sitt antagande, att disciplinen bland lärjungarne vid våra lärdomsskolor skulle här — liksom hvad förhållandet varit i andra länder — uppehållas lika väl af en qvinlig som en manlig pedagog, helst som det visat sig, att de fruntimmer, hvilka äro anställda såsom lärarinnor i teckning vid dylika läroverk, icke haft anledning att beklaga sig öfver några rebelliska tendenser hos sina elever. Att i stället det af utskottet förutsedda förädlande inflytandet skulle visa sig verksamt i det förutsatta fallet, kan hvarje person inse, som haft tillfälle att iakttaga, huru äfven öfver ganska oroliga sinnen ett sådant inflytande gjort sig gällande såväl inom som utom den husiga kretsen. Ännu gifves det en annan motion till förmån för den svenska qvinnan, som vid denna riksdag torde komma att ådraga sig en synnerlig uppmärksamhet eller som åtminstone örtjenar att göra det. Lektor Bergman har — med fästadt afseende på det orimliga i att staten bekostar så många elementarläroverk och andra undervisningsanstalter af hözre natur än folkskolan för gossar, och dermot blott består såsom motsvarighet åt flicror det ännu temligen färska seminariet för vildande af lärarinnor i Stockholm — sorelagit inrättandet af 24 lägre elementarlärorerk för flickor, der undervisning skulle medlelas i de ämnen, hvari kunskap anses onndsängligen nödvändig för den bildade qvinran. Redan de oftast ganska berättigade slagomålen öfver det undervisningssystem och len anda, som herrska i många flickpensioer, der de vigtigare och mera bildande läromnena trängas i skuggan af undervisningen främmande språk, göra inrättandet af dyika offentliga undervisningsanstalter till en amhällsvigtig angelägenhet. Och när dertill kommer, att genom deras bildande staten kulle endast sent och i ofullkomlig grad ippfylla en länge till samhällets egen skada örsummad pligt, tyckos det som borde sparamhetsbegäret ej få något inflytande på belatet i denna fråga, helst som det begärda inslaget är ganska måttligt tilltaget. Detta inslag ) blir något ganska obetydligt mot wad de för gossar öfver folkskolans stadium nrättade läroverken kräfva, men den inverran det skulle utöfva på den svenska medeldassens uppvexande qvinliga ungdom och nähända äfven på den högre klassens samt nedelbart på hela nationen skulle bli högst setydande. Å.