Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 februari 1866, sida 2

Staden och Länet. Herrar Stadsfullmäktige hafva i dag naft sammanträde, hvarvid den nyvalde ledamoten hr J. D. von Holten, som nu för första gången deltog i förhandlingarne, af hr ordföranden hälsades välkommen. Sodan protokollet för förra sammanträdet justerats, börjades handläggningen af de å föredragningslistan uppförda ärenden, i följande ordning: Kon:s Befhde hade anmodat Magistraten infordra Stadsf:es und. förklaring öfver fabriksidkaren A. Keillers hos K. M:t anförda (i H. T:s gårdagsnummer fullständigt återgifna) besvär emot K:s Bfhds den 14 Oktober sistl. år meddelade utslag ifråga om rättighet för K. till anläggning af en slip här i staden, i anledning hvaraf Magistraten till Stadsfullmäktige aflemnat remisshandlingarne i ärendet. Efter det samtliga de till detta ärende hörande vidlyftiga handlingar blifvit uppläste, yttrade sig i frågan flere talare, af hvilka Hr Blomstrand ansåg, att Stadsf:e, innan de afgifva sitt yttrande, borde tillse, att alla med ärendet sammanhang egande omständigheter blefve noggrannt utredde, för hvilket ändamåltal. föreslog nedsättandet af en beredning, som borde skyndsamt inkomma med förslag till den infordrade und. förklaringen. Hr Hedlund fann den juridiska delen af saken fullkomligt klar: hr Keiller har aldrig erhållit något tillstånd att genomgräfva gåtan; dock ansåg talaren Staden ej böra, under förhandenvarande omständigheter, drifva den juridiska frågan på dess spets, utan, under förutsättning, att hr K., enligt eget erbjudande, ställer behöriga garantier, medgifva honom rätt till genomgrätningen. Yrkade dessutom anställandet af en ordentlig undersökning af den docering, slipen i närvarande ögonblick har, för att utröna hvar den kommer att sluta. Hr Philipsson fann, i likhet med hr Hedland, klaganden ej ega juridisk rätt till gatans genomgräfvande och tillstyrkte fördenskull, att Fullmäktige måtte vidhålla sitt i detta hänseende förut afgifna yttrande. Genomgräfningen torde emellertid böra medgifvas på vissa bestämda vilkor, såsom, att hr Keiller ensam vidkännes alla kostnader för arbetet, hvilket borde ombesörjas så snart som möjligt; att detsamma borde vara verkstäldt sednast vid 1870 års utgång m. m. Hr Berger ansåg ej, att Stadsf:e borde låta sitt beslut bero deraf, att ordalagen i hr Keillers ansökning varit otydliga och obestämda. Tal. hade intet emot att komma till samma revuliai som hr Philipsson, men trodde en närmare utredning dock vara nödig, heldst de af hr P. föreslagna vilkoren torde böra ökas med ett eller annat. Föreslog altså nedsättandet af en utaf 5 personer bestående beredning. Sedan öfverläggningen härmed förklarats slutad, och efter det propositionen om frägans öfverlemnande i dess helhet till en beredning förkastats med 32 röster mot 6, beslutade Stadsfullmäktige att vidhålla sitt förra yttrande hvad det juridiska af frågan angår samt att till en beredning af 5 personer öfveriemna att yttra sig om och hvilka medgifvanden möjligen kunna lemnas klaganden. Till medlemmar af denna beredning utsägos brr S. 4. Hedlund, kapt. J. O. Richert, baron A. R. Leuhusen, hr F. Frisell och baron U. Fleetwood (den sistnämnde i st. f. hr Philipsson, på hvilken valet fallit, men som på anförda, giltigbefanna skäl begärt befrielse ) Dessa 41 kloster äro icke egentligen munkkloster, utan prestkongregationer, till största delen bildade af förklädda jesuiter, under förevändning och benämning af missionsanstalter för kolonierna.