Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 februari 1866, sida 2

Vi vilja med några siffror visa, att, äfven ur ekonomisk synpunkt, religionsfrihetens försvarare hafva rätt mot hennes vedersakare. Befolkningen har minskats i Spanien i proportion till presterskapets tillväxt och ökats i mån af presterskapets förminskning — ett slående bevis på oförenligheten mellan samhällets väl och kyrkans öfvermakt. Se här en märklig tablå, som på några få rader tydligt och klart visar hufvudorsakerna till Spaniens förfall och dess påbörjade upprättelse: År. Munkkloster. Antal prester. Befolkning. 1690 9,000 208,000 7,500,000. 1768 149,809 9.300.000. 1797 134,500 10,500,000. 1820 2, 280 118,000 11,660,000. 1835 17940 90,000 13.500.400. 1859 il) 38.000 16.000.000. HHefolkningen har på halftannat sckel ökats med 9, 000, 000, och klostrens antal minskats med 995 på 1000 samt presterskapats med 80 proc. Om man jemför Spaniens industri och rikedom vid den först angifna tidpunkten, som infaller under Carl II:s regering, med densamma år 1859, så finner man, att Spanien då hade sjunkit till den lägsta graden af armod och despotism, till en förnedring, dit ingen annan nu lefvande nation någonsin fallit; och det var då som det räknade största antalet af kloster och prester, hvaremot nu den starka utvecklingen af industrien, handeln, befolkningens fysiska och moraliska kraft sammanträffar med presterskapets förfall, med minskningen af klostrens och presternas antal, konfiskeringen af kyrkogodsen, afskaffandet af tionden, upphäfvandet af inqvisitionen och klostren.