Presterskapet i Spanien. Få länder i verlden hafva varit så till hela sin odling och utveckling förlamade at ett mångtaligt, rått och ofördragsamt presterskap, som Spanien. Ingenstädes har Guds heliga namn blifvit gräsligare missbrukadt, för att hålla folket i andligt slafveri och underhålla en hop sysslolösa ,Herrans tjenare, än i detta land. Ingenstädes har, af salvelsefull ömhet för de ,troendes sinneslugn, ,otron varit väldigare bekämpad, genom inqvisitoriska efterforskningar, hvarpå följt fängelsestraff och kättarebål, än i Spanien. Också har den naturliga följden ej uteblifvit: det herrliga landet, med det rikt begåfvade folket, har sjunkit i armod och andlig död, derisråun det endast kunnat lyfta sig, i den mån det, genom en och annan revolution samt genom omständigheternas tvång, lyckats frigöra sig från dessa parasiter på samhällsträdet. Och framstegen i denna frigörelseprocess hafva varit större än man i allmänhet känner. En spansk författare har nyligen, uti ett arbete kalladt: Det samtida Spanien; dess moraliska och industriella framsteg i 19:de århundradet, framlagt några sakförhållanden, som äro i detta hänseende ganska märkliga. Förf:ns hela framställning går ut på att ådagalägga den absoluta oförenligheten mellan samhällets trefnad och förkofran å ena sidan och kyrkans öfvermakt på den andra. Aftonbladet, som åberopar ofvannämnda arbete, lemnar följande utdrag ur detsamma, innehållande ett slående bevis för sanningen af denna sats, som i öfrigt gäller om alla stater i verlden, de må beherrskas af Budhas, Moslems, Roms eller Luthers prester. Detta utdrag lyder sålunda: