dol al råstmngsverken ar raäserad och en annan del desarmerad, handeln ligger alldeles nere; inga fartyg synas i hamnarne; på det inre af ön är jordbruket helt och hållet försummadt och kommunikationerna i förfall. Visserligen äro innevånarne nu fria, oberoende hellener och skicka åtta depnterade till Athen, men dessa hafva endast ökat den der rådande anarkien..... Dagenz post. TYSKLAND. Österrikiske utrikesministern grefve Mensdorff och statsministern Belcredi befinna sig i Pesth, der deras närvaro, såsom det heter, påkallats af Preussens försök till ett nytt uppslag i slesvig-holsteinska frågan. i STORBRITTANIEN. Åter har en senier, Andrew Kennedy, i Dublin blifvit dömd till 5 års straffarbete. Krono-åklagaren har tillkännagifvit, att han tillsvidare icke ämnar anhängiggöra flora mål mot personer, misstänkta för delaktighet i foniska sammansvärjningen. Den 2 dennes utkommo i Dublin proklamationer, som förklarade gresskapen Monayhan och Droyheda, baroniet Slievemarigue samt trakterna kring Down, Armagh och Louth ställda under såkorhets-skten. Times innehåller en artikel, som antyder sannolikheten af att chileniska kapare inom kort skola hafva tillintetgjort hola den spanska sjöfarten, samt påpekar såsom ett slags Nemesis, att Spanien var den första magt, som vägrade bifall till Pariser-deklarationen om kaperiets afskaffande, medan Chili biföll denna deklaration, dock med förbehåll att få använda kapare mot sådana magter, som sjelfva icke vilja afsäga sig bruket af sådane. AMERIKA. Bref från Mexikos hufvudstad meddela, att juaristiske generalen Regules i spetsen för några tusen man angripit staden Angaugues i staten Michoacan och intagit den. Förbindelsen mellan hamnstäderna Matamoros och Mazatlan samt det inre landet var afbruten genom guerillaskaror. De tilldragelser, som egt rum vid Rio Grande, gränsfloden mellan Förenta Staterna och Mexiko, äro af en ganska betänklig natar; så mycket framgår af de för öfrigt icke fullt klara underrättelserna derifrån. Det ser nemligen ut, som om den s. k. friskara, hvilken gått öfver floden, bestodo helt enkelt af soldater, som ännu stå i Förenta Staternas tjenst. Telegram till engelska tidninger meddela, att det var 123 soldater af 118:de unionella infanteriregementet, som d. 5 Jannari vid Clarksville gått öfver Rio Grande och intagit staden Bagdad, dervid tillfångatagande 400 man kejserliga trupper med 4 kanoner. Följande morgon, den 6, Jade sig en fransk fregatt utanför staden och bombarderade den; de amerikanska soldaterna besvarade elden medelst de tagna kanonerna, och läto icke utdrifva sig ur staden. Samma dag skickades ett detachement af 200 man, tillhörande samma 118:de reg. — denna gång, som det vill synas, på unionsgeneral Weitzels uttryckliga ordres — öfver floden till Bagdad och besatte staden, ,för att beskydda amerikanska medborgare derstädes. Den 7 Januari ersattes detta de tachement med 46:te regementet (negrer), hvilket dock fått ordres att draga sig tillbaka i händelse af ett anfall från de kejserliges sida. Det ser ut, som om denna plötsliga expedition af amerikanska soldater på mexikanskt område föranledts af en (uti de i dag anlända engelska tidningarne intagen) korrespondens mellan unionsgeneral Weitzel och kejserlige goneralen Mejia. Förre unionsgeneralen Crawjord, numera anstäld i president Juarer armå, skref nomligen d. 1 Jan. till general Weitzel, att ett antal af president Juarez soldater, som samma dag på morgonen blifvit tillfångatogno af ,den s. k. kejsaren Maximilians trupper, blitvit af ,förrädaren Mejia dömdo att skjutas, samt uttalado dot hopp, att general Weitzel icke skall tillåta, att en systerrepubliks patriotiska krigare blilva slagtade så godt som i äsynen af Förenta Statornas slagga och inom skotthåll från deras kanoner. General Weitzel skyndade att i ett bref till Mejia varna honom för domens verkställande. Mejia svarade med en protest mot Weitzels inblandning i kejsardömet Mexikos inre angelägenheter och förklarado, att do tillfångatagne personer, som han dömt till döden, genom kejserligt dekret voro förklarade för röfvare. Peitael tillrättavisade i en ny skrifvolse Mejia för att han kallat en af Förenta Staterna erkänd magts soldater för rötvare, och fordrade, a:t de skola kallas och behandlas såsom krigförande. Mejia genmälde, att han icke vill besvara bref af sådan karakter. Det var efter denna brefvexling som Bagdad besattes af unionella soldater, och det är sannolikt, att det ona här står i samband smed det andra.