I FÅTAIL uUpPPPTLVU, LaÅvRAO 1 12— 77777 — — behof kunde borttagas. Å Detta erkännande i förening med den oerhördt långa tid, som E. K. M:ts Befallningshaf.: vande behöft för att afgöra detta mål, utan att fästa något afseende vid den förlust, som etti1 afstannadt arbete skulle tillskynda mig, bevisar nog huru svårt det för dem varit att fastställa li Magietratens utslag. j Stormägtigste Allernådigste Konung! Det är här fråga om hurnvida en stads mynö dighet först kan meddela en person rättighet ; att göra en dyrbar och storartad anläggning, l till hvilken hån sjelf söker skaffa medel och hvars gagneliga beskaffenhet är påtaglig, och sedan en god del af arbetet blifvit gjord i öfi verensstämmelse med en gillad plan, godtyckligen ätertaga en sådan rättighet utan att ens ifrågasätta någon ersättning af den förlust, somf, härigenom drabbar den enskilde. IIvarför icke då, när staden såg att de stora hvalfven öfver gatan emellan Otterhälleberget och min tomt byggdes och jag således derpå nedlade stora omkostnader, enligt medföljande intyg uppgåf ende till c:a 27,000 rår rmt, hvarå räntor till nuvarande tid uppgå till nära 20,000 rår rmt, meddela mig att staden var emot hela anläggningen, då jag troligen ej skulle varit obenägen s att gå stadens önskningar till mötes, om de ersatt mina omkostnader. Äfven nu, seende att stadens myndigheter heldre önska att slipbyggnaden blefve om intet, är jag villig att, mot ersättning af min förlust, afstå ifrån upphalningsbäddens fullbordande. Lika obestridligt som det är att jag fått rättighet att anlägga ifrågavarande slip, lika tyd-. ligt är det äfven att denna rättighet måste innefatta möjligheten ef anläggningens utförande. Det gränsar nemligen till det omöjliga att lyfta fartyg upp på en 8 fot öfver vattnet liggande strandgata, taga dem öfver dess 80 fot horizontala bredd och så upp på en lutande bädd; likaså omöjligt är det att från denna bädd öfver denna gata skjuta dem i sjön. Något sådant sätt har jag aldrig föreslagit, ej heller kan min ansökning om anläggningen gifva den ringaste anledning till en sådan orimlig förmodan. Jag har nemligen begärt och fått tillstånd att anlägga en slip, å hvilken fe yg kunde utur elfven upphalas, ej upplyftas. Man har anmärkt — och detta skali vara egentliga skälet till den vägrade öppningen i kajen och gatan — att jag föreslagit det en lös och flyttbar stockbro skulle läggas öfver gatan, på det trafiken å densamma vid de tillfällen då sartyg upphalades så litet som möjligt skulle lida något afbräck. Meningen med denna lösa och flyttbara stockbro har uppenbarligen blifvit misstydd och förvrängd. Den afser alldeles icke någon bädd eller något underlag för de fartyg, som skola upphalas från eller nedskjutas i vattnet, utan, som uttryckligen är tillkännagifvet: trafiken å gatan vid de tillfällen, då fartygen passera genom öppningen i gatan, vid hvilka tillfällen denna stockbro kan flyttas antingen framför eller bakom det fartyg, som är under upphalning eller nedskjutning, efter hvilken förrättning nämnde stockbro borttages — hvilket jag äfven tydligen sagt — och öppningen i gatan tillslutes med den bro af passande och ändamålsenlig konstruktion, som naturligtvis skall finnas. Såväl detta som Slipens docering och det föregifna hindret, som öppningen å Strandgatan skulle förorsaka, bestyrkes af i underdånighet närslutna intyg af maskin-ingeniören vid statens jernvägar hr E. Frenckel. Man har äfven, såsom jag förut anmärkt, fäst sig vid den omständighet att jag ej uttryckligen i min ansökning skulle ha omnämnt öppningen för Slipen i gatan, men då jag begärt att bädden skulle få sträcka sig från berget till elfstranden, och hvarken någon gata eller kaj den tiden fanns, utan min tomt gick ända till elsstranden, så var det ju tydligt att Magistratens bifall till ansökningen äfven innefattade ett medgifvande, att då nämnde kaj och gata skulle byggas, lemna den för Slipen erforderliga öppningen. Borgerskapets Aldste, till hvilka frågan blifvit hänskjuten, anföra säsom skäl för deras afslag ,min underlåtenhet att fullständigt och upplysande beskrifva sättet för Slipens anläggning och bogagnande, hvarigenom då skulle kommit under öfvervägande de svåra olägenheterna för rörelsen i bamnbassinen och på Strandgatan, hvilka otvifvelaktigt skulle härflyta af en under vattnet långt framsträckt sluttande bädd, som vid fartygens förflyttning i närbeten deraf alltid ekulle kringgås, och hvilka förhållanden efter Borgerskapets Åldstes förmenande mäst — anleda vägran till hvarje dylik inrättning. Dessa skål äro icke hållbara vid närmare granskning. Jag hade icke underlåtit att fullständigt och upplysande beskrifva sättet för slipanläggningen, då jag inför drätselkommissionen, långt innan jag erhöll den rättighet som man nu söker j betaga mig, förevisade ritningen uppgjord af stadens egen ingeniör och arbetschef, och kunde min ansökning komma till rätta, så är jag i. nästan säker på att den skulle tydligare än dej utdrag deraf, som Magistratens protokoll af den 26 Mars 1844 lemnar, skingra bvarje anledning till advocatyr i denna sak. Men fastän den numera ej är till finnandes, hvilket är Magistratens ocn icke mitt fel, så kan dock icke meningen med min ansökan vara det ringaste tvifvelaktig, såvida saken får bedömas med ledning af sundt förnuft. i Hvad de svåra olägenheterna i hamnbassinen beträffar, som skulle uppstå derigenom, att den sluttande bädden långt framsträcktes under vattnet, så är detta ett fullkomligt misstag; ty, tilljölje af Slipens lutning genom den 50 fot breda gatan — således en vida större bredd än som ritningen angifver och som vid dess uppgörande var ämnadt, måste Slipen vid kanten af kajen komma att ligga minst 15 fot under vattnets yta, således fullt ut så djupt som elfvens nuvarande djuplek invid kajen, hvadan någon utbyggnad at hinderlig beskaffenhet för trafiken i hamnbassinen ej förefinnes. Deremot, om man kunde tänka sig en så förvänd tillställning, som att fartyg skulle lyftas upp på ksjen eller derifrån ned i sjön, så är det tydligt att detta ej skulle kunna ske utan ofantligt hinder bäde för trafiken å gatan och rörelsen i hamnbassinen. Här finnes således ej det ringaste skäl för härvarande stadsmyndigheters och E. K. M:ts Befallningshafvandes vägran att tillåta mig utföra slipanläggningen efter den ursprungliga planen, hvilken i min omförmälda, af Magistraten beviljade, ansökning otvetydigt blifvit angifven och genom den inför Drätselkammaren förut uppvisade ritningen åskådliggjord. Då jag således obestridligen genom Magistratens beslut af den 11 Januari 1844, hvilket, såeom icke öfverklagadt, vunnit laga kraft, utan någon inskränkning blifvit berättigad att, i enlighet med åberopade ritningen, anlägga oftanämnde slip, hvadan vederbörande varit skyldiga att vid gatans anläggning lemna en för slipen erforderlig öppning, så får jag i djupaste underdånighet yrka att E. K. M:t täcktes, med upphäfvande af öfverklagade utslaget, berättiga mig att få verkställa den genomskärning af gata och kaj, som, enligt hvad omförmäldt är, för slipens anläggning är nödvändig, utan skyldighet för mig att bekosta amläsgning af kajen