Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 februari 1866, sida 2

l IArde lider brist på vapen. Boskapspesten fortfar och synos blifva alltmer illa-artad. I storartad skala fortgå reformmötena i England och Skottland. Emellertid lära de konservative rasta sig till endrägtigt motstånd, och då det derjerato heter, att i kabinettet herrskar stor oenighet om grunderna för det förslag till parlamentsreform, hvilket regeringen beslutat framlägga, så börjar en känsla af obehag och misstroende å ena Bidan och af starka förhoppningar om förslagets förkastende å andra att göra sig gällande. I hvarjo fall kommer den nu öppnade parlamentssessionen att blifva af mer än vanligt intresse. Vidtutseende frågor föreligza till behandling. Hvad angår den utländska politikev, mötes parlamentet af de spanak-chileniska angelägenhsterna, som nära beröra Englands handel och sjöfart och som bota att antaga en ganska vådlig skepnad; vidare af den kinkiga ställningen till Förenta Staterna, samt af frågan om Elbohertigdömena, hvilken åter synes vilja tränga sig fram i forgrunden af den europeiska politiken. Men de utländska frågorna stå dock i vigt icke tillbaka för de inhemska: der möter den stors feniska sammansvärjningen, hvars fortsatta tillvaro och tysta kringsiggripande utgöra rätt betänkliga sakförhållanden, hvilka stå i närmaste samband med frågorna om irländska jordegendoms-förhållandena, irländska statskyrkan och do irländska orange-logerna; der möter vidare blodbadet på Jamaika och det fullständiga upplösningstillstånd, som råder på nämnda ö — ett ämne, som efter all sannolikbet skall bringa partierna inom parlamentet i en bitter kamp med hvarandra ; der framträda vidare fordringar på lagstiftnings-ålgärder, egnade att rcotverka eller åtminstone mildra följderna af den fruktansvärda boskapspesten, samt slutligen dessa fordringar på en parlamentsresorm, hvilka, sålänge de hafva hopp om att snart bli uppfyllda, yttra sig på hofsamt och fredligt sätt, men lätt nog kunna öfvergå i andra farligare former, om do änna en gång tillbakavisas. Härtill må läggas en i dessa dagar till utbrott kommen kris inom brittiska högkyrkan. Sabbathianismen har i England arbetat katholicismen starkt i hänsidenten OMahoney, att folket i, ö derna genom att befordra formalism och verk-helighet. Denna formalism har inom högkyrkan iklädt sig gestalten af en allt mer utvecklad ceremonitjenst. Det är icke längre sällsynt att, särdeles på landsbygden, ,gudstjensten förrättas efter katholsk ritual: att fanor med jungfru Marias bild kringbäras och hymner messas till hennes ära. Hos den mer protestantiskt sinnade delen af statskyrkans medleumar väcker detta samvetsbotänkligheter, och i många socknar, som fått sig pusepitiska prester på halsen, afhållor sig större delen af menigheten från stt besöka kyrkan. Saken har nu gått dorhän, att åtskilliga parlamentsledamöter beslutat inlemna en bill till hämmande af detta ritualistiska ofog. De understödjas i denna Ssigt af ett mägtigt parti inom statskyrkans prosterskap, mednn ett annat parti söker uppröra himmel och jord deröfver att lagstistningen vill inblanda sig i deras messande, rökande och belätos tillbodjando. Striden mellan dessa partier bar redan utbrutit. Mer än 500 af statskyrkans prester i London hafva undertecknat och skulle den 1 dennes till erkebiskopen af Canterbury, hr Arehibald Campbell, ötverlemna en adress med begäran att vidtaga alla nödiga mått och steg för att nudertrycka den katholicorande ritual, som i statskyrkan insmagit sig. andra sidan hafva 200 å 300 theologie-studiosi i Oxford till biskopen dorstädes insändt en petition, att han må, på hvad honom ankommer, söka förhindra, att ett parlament, i hvilket så många ,otrogna sitta och bland hvars ledamöter man räknar så många dissonters, jemte qväkare och jadar, skall inblanda sig i statskyrkans heliga angelägenheter och föreskrifva henne förändringar i hennes bruk. Såsom man häraf finner, får det nu samlade parlamentet mycket att sköte, äfven om detsamma icke skulle egna någon uppmärkgumhet åt så vigtiga frågor som den om folkundervisningen — ena och en half million engolska barn sakna ännu tillfälle till skolgång — eller den om jordarbetarnes öfver all beskrifning tryckta och eländiga belägen het, frågor, hvilka synas för de herrskande samhällsklasserna vara tomligen likgiltiga och med hvilka de hitintills, i bästa fall, endast plästrat. En allvarlig sysselsättning med eådana ungelägenheter är väl icke att vänta! förr än ongelska folket sjelft, i stället för den nu herrskande jordoch penning aristokratien, blir ropresenteradt i parlamentot. TURKIET. Från Konstantinopel skrifves: Utom de tre fregatter wed trupper, hvilka härifrån afgått till Beyrut, hafva fora andra blifvit utrastado och bestämda för Daud Pascha, ifall de skulle blifva behöfliga. För utrustandet af denna expedition har Porten måst göra ett nytt lån på 20,000 pand. Den i Eugland för regeringens räkning byggda pansarsregatten har af sultanen blifvit kallad efter storvisiren och bär således namnot Fuad Pascha. Dagens post. TYSKLAND. Preussiska regeringen skyndsr att begagna sig af det vapen, som öfvertribnnalet satt il. dess händer. Deputeradekammarens president, hr Grabow, skall åragas inför domstol