Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 februari 1866, sida 1

— Plena den 31 Januari. R!dderskapet och adeln. (EL 10 f. m) Hr E. W. Nordenfelt väckte motion om tilldelandet af en pension å 450 rdr åt aflidne öfversten vid marinregementet C. C. Kreugers enka och barn. Motionen remitterades till statsutskottet. Friherre Klinckctioström föreslog gemensamma ofverläggnirgar riksstånden emellan, angående franska traktaten. Prägan begärdes på bordet. Landtmarskalken tillkännagaf, att talnännen i talmanskonferensen öfverenskommit, att sedan bevillningsutskottets utlåtande rörande franska traktaton i dag bordlagts första och om Lördag andra gången, debatten öfver traktaten skulle börja nästk. Onsdag. Derefter företogs statsutskottats utlåtande JE 22, angående beräkningen af statsverlkets inkometer. I bilagan litt. A utlåter sig utskottet, med spledning af väckt motion om upphörandet af tackjernstionde inom bergslag. att en skrifvelse till K. M:t måtte aflåtas, med anhållan om utredning af ärendet samt proposition aflåtas till nästa riksdag om och på hvilka vilkor en sådan befrielso från tackjernstionde må kunna tillerkännas de privilegierade bergslagerna. Frih. v. Schulzenheim tadlade utskottet, hvilket han ansåg ha bordt kunna bifalla motionen; nu hade utskottet blott undanskjutet densamma. Talaren, som kuappt kunde tro att ståndet skulle vilja förkesta utskottets hemställan, hade nttänkt en medelväg till de lidande bergslagernas nytta och föreslog att till utskottets hemställan skulle tilläggas följande ord: ,,bvarjemte rikets ständer förklara, att sådane under sednare tider inom bergslagerna nyanlagda masugnar, hviska ej åtojuta några serskilda privilegier eller baft sig något hyttelag tillslaget, skola i beskattningsväg anses lika med masugnar ntom bergslag. Grefve C. G. Mörner, hrr Skogman och O. I. Fåhrarus önskade bifall till uts cottets förslag. Statsrådet friherre Gripenstedt ansåg friherre Schulzenheims amendement vora ganska billigt och understödde detsamma. Vid propositions framställande voro meningarne delade och grefve Märner begärde votering. Denna utföll sä, att 85 röster voro för friherre Schulzenheims tillägg till utskottets hemställan och 32 röster för usskottets hemställan utan något tillägg. Friherre von Gchulvenheim anhöll, att detta beslut måtte medstånden kommuniceras med nppmaning till dessa att om detta beslut sig förena med ridderskapet och adeln. Grefve Mörner begärde att förslaget måtte bordläsas. Samma utskotts utlåtande litt. B., i hvilket utskottet, med anledning af väckta motioner om upphörande af tionde för tillverkning af metaller m.m., äfven tillstyrker en skrifvelse till K. M:t i enahanda syftning som i föreg. litt., goåkändes utan diskussion. Sedan bilagorna nu voro genomgångna öfvergick man till hufvud-betänkandet, som vunktvis föredrogs. Vid 16:e punkten, i hvilken utskottet afstyrker väckt motion om befrielse för rustbållarne vid lifregementets husarkår från erläggandet af trosspassevolans-afgiften uppstod diskussion med anledning af grefve E. Sparres yrkande på återremiss, emedan tal. ansåg det varit utskottets skyldighet att ändtligen aflägsna detta tunga onus, som hvilar på rusthållarne iallmänhet och isynnerhet på de nu ifrågavarande. — Grefve A. Posec förklarade, att utskottet ansett principielt oriktigtatt borttaga trosspassevolansasgiften för ett enda kavalleri-regemente. IUrr Rosensvärd, Skogman, Lagerhjelm och friberre Klinckowström understödde utskottets förslag. Grefve Sparre uppläste motiouen, som tal. ansåg röra ej lifregementets husarkår blott, utan hela kavalleriet, och vidhöll fortfarande sitt yrkande på återremiss. Grefve Posse upplyste, att motionen afedge blott de rusthållare, som betalade 4 rdr 75 öre i trosspassevolans-osgift, och detta inträffade ej vid något annat kavalleriregemento än lifregementets husarer. Punkten bifölls vid framställd proposition. Öfriga punkter godkändes; endast vid ett par af dem förekom någon obetydlig diskussion. Statsutskottets utlåtande A? 31, rörande väckta motioner om eftergift af kronans rätt till danaarf, fallne efter åtskilliga personer, föredrogs derefter. Andra punkten, tillstyrkande att kronan måtte afstå sia rätt till art efter skolläraren Löfström, afslogs på yrkando afhrr Hurs och O. I. Påhrus. . Likaledes afslogos öfriga punkter, med undantag af 5:te, i hvilken utskottet tillstyrkt att danaarf efter enkan Marschell måtte till Södertelje stads flickskola öfverlåtas. På frih. Klinckowströms hegäran skulle hans motion om gemensamma öfverläggningar rörande franska hardelstraktaten ställas frömst på föredragningslistan för nästa plenum. Ståndet åtskildes kl. 2 e. m. Preateatåndet. (KL 10 f. m.) Biskop Flensburg helsades välkommen. Statsutskottets utlåtande n:r 22, angående beräkning af statsverkets inkomster, godkändes utan diskussion. Semma utlåtandes bil. A, tillstyrkande tackjernstiondens upphörande i bergslagen, och B, om upphörande af tionde för tillverkning sf metaller, godkändes begge efter en kort diskussion. Derefter företogs till behan statsutskottets betänkande n:r 31. ÄAngående punkten 1, tillstyrkande ett danaarfs afstående åt båtsmansenkan Maris Charlotta Säf efter hennes man, yttrade sig först Doktor Lindgren, som klandrade den princip, som gjort sig gällande, att staten inför uppträlc ölvertyga sig om min sömn, hållit ljusot tätt