Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 februari 1866, sida 2

Riksgäldsfullmäktige och statslåneaffärerna. Aftonbladet lemnar härom följande märkliga redogörelse: Den sorgliga frågan om riksgäldssullmäk tiges för svenska statsverket så dyra tillgöranden för anskaffande af medel till jernvägsbyggnadernas fortsättande förekommer nu snart till dehandling hos ständerna. Stats utskottet har nemligen i dessa dagar afgilvit sitt utlåtande med anledning af revisorernas berättelse. Drygaste delen deraf upptages. såsom man kunde vänta, utaf redogörelser för dessa besynnerliga lånehistorier. Efter en mycket utförlig framställning af revisionsberättelsens innehåll och fullmäktiges deröfver afgifna förklaringar — dokumenter, dem vi på sin tid sullständigt ätergifvit — yttrar sig utskottet särskildt om hvar och en bland de af revisorerna framställda anmärkningarne. Man lärer erinra sig, att fallmäktige bestredo riktigheten af revisorernas beräkningar rörande dyrheten af 1864 års lån. Utskottet, som delar revisorernas åsigt, att lånets dyrhet i och för sig icke utgör anledning till klander, då konjunkturen var särdeles ogynnsam, har derföre ansett obehöfligt att ingå i närmare undersökning af det ena eller andra beräkningssättets större tillförlitlighet; dock säger sig utskottet vilja, med anledning af hvad fullmäktige, i en not till sin förklaring, sjelfve upplysa derom, att vid de af follmäktige framlagda beräkningar något afseende icke blifvit fästadt på den s. k. ,jeuissancen såsom varande ett vid låns upptagande i London vedertaget bruk, hafva erinrat, att denna jouissance onekligen innefattar en utgiftspost, som drabbat riksgäldskontoret såsom låntagare och för hvars uteslutande ur kalkylen dess egenskap att vara ett i London vedertaget bruk icke innebär någon giltig grund. Från detta uteslutande, fullföljer utskottet, lärer alltså till icke oväsentlig del förklaring kunna hemtas öfver det förhållande att, då revisorernas och follmäktiges beräkningar för hvart och ett af 1858 och 1860 års lån skilja sig från hvarandra med endast 0,004 procent, samma beräkningar i afseende å 1864 års lån förete en jemförelsevis ganska betydlig difterens. Statsotskottet yttrar för egen del ingenting med anledning af revisorernas anmärkning deremot, att follmäktige icke under den långa tid, lånefrågan behandlades hos ständerna, vidtogo några förberedande åtgärder och ej ens uppgjorde något program, som kunnat läggas till grund för sedermera blifvande underhandlingar. Utskottet lemnar blott en redogörelse för hvad såväl reviso rerna som fullmäktige härom anfört och hemställer, att ständerna måtte vid den afgifna förklaringen låta bero. Dernäst beröres fullmäktiges förfarande att inlåta sig i underhandling med hr Heinemann utan att han aflemnat någon ordentlig fullmakt, så att fullmäktige visste med hvem de egentligen hade att göra och hurusida Heinemanns tillgöranden voro för någon hans hufvudman förbindande. Revisorernas anmärkningar, sullmäktiges förklaringar och hvad handlingarne i öfrigt innehålla om detta famösa förhållande relateras, hvarefter utskottet förklarar sig ,finna fullmäktige icke hafva jullt nöjaktigt besvarat de i förevarande punkt aj revisorerna framställda anmärkningar, men utskottet hemställer likväl att ständerna , vid fullmäktiges afgifna förklaring ville låta bero. Hvad revisorerna haft att anföra rörande sättet för lånets amorteriog och det företräde, som, enligt revisorernas åsigt, då lånet afslutades i England och i engelskt myat, bort gifvas åt den derstädes vanliga uppköpsmetoden, i stället att, såsom nu skett, lånet blifvit stäldt på utlottning, anser utskottet vara genom afgifna förklaringen nöjaktigt besvaradt och hemställer ,,att anmärkningen måtte lemnas utan afseende. Det sätt, hvarpå fullmäktige behandlade statsrådet Gripenstedts i hans egenskap af konungens ombud afgifna yttrande till sullmäktiges protokoll, fioner utskottet deremot icke genom fullmäktiges framställning tillfredsställande förklaradt. Utskottet yttrar i detta ämne: Lika med revisorerna anser statsutskottet att hr statsrådet Gripenstedt, äfven om någon särskild begäran icke af honom derom gjordes, bort underrättas om blifvande dag för protokollsjusteringen och honom sålunda lemnas tillfälle att samma justering öfvervara. Ännu mindre kan, enligt utskottets uppfattning, den åtgärd godkännas, hvarigenom en hufvudsaklig del af hr statsrådet Gripenstedts yttrande ur protokollet uteslöts. Fullmäktiges egna protokoll angifva nemligen, hurusom fullmäktige för sitt beslut att till öfverläggning sammanträda med konungens ombud hemtade anledning af den invecklade politiska och financiella ställningen inom flera främmande länder samt af den ogynnsamma inverkan de tillfälliga förhållan