Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 januari 1866, sida 3

Article Image
och eskimåerna drifva en vinstgifvande hande med det elfenben som kastas upp på stränderna Under sommaren begifva sig en mängd fiskare till dessa ben-ösar, och när vintern kommer vän da de mot söder, och medföra då på sina slädar som dragas af hundar, stora laster af mammuth:. tänder. Detta elfenben, som tages från den höge norden, föres till Kina och användes till samms tlarbeten som det elfenben, hvilket fås af nutidens afrikanska och asiatiska elefanter. Från dessa ben-öar har exporten till Kina fortgått under fem århundraden, och till Europa under de sista hundra åren, men ännu synes ingen minskning i tillgången på de värderika tänderna. Tänk huru många generationer af djur måste hafva blifvit nerbäddade för att kunna bilda dessa outtömliga samlingar af tänder och ben! . Vittnesbetyg. Som mig undertecknad är kalad till tings till vittnes men jag ingenting vet annat än jag stod bakom stalväggen då Jonas Pärson fick örfilen så kan jag inte intyga att Jonas Pärson fått någon örfil men nog hörde jag att de smaska till men inte vet jag om Rostran slog näfven i väggen häller i Jonas Pärsong hufvud nacke — nog tror jag ändå att dä var Jonas Pärson som fick örfilen ty Jonas Pärson låg omkull och väggen stog och dä kan jag förstyrka med liflig ed om så befalles men inte tyks jag vara skyldi fara till tings och vittna sanning för 24 skilling och mera bestås just aldri som intygas — Sör...e den 14 Februari 1840. ..... g. (Ny Illustr. Tidn.) En skola för flickor som vilja giftes. I S:t Georges församling i London finnes en friskola för tjenstflickor, och denna skola sstiftare har förordnat att vid hvarje jul anställes en lottning bland de flickor, som uppnått 22 år, om ett pris af 1.500 rdr, och den som erhåller priset är förbunden att inom tre månader gifta sig med en medlem af församlingen, ty annars utbekommas ej penningarne. Den lyckliga skall dessutom förete betyg från det husbondfolk, der hon tjenat, och ingen anmärkning mot hennes goda vandel får föresinnas. Som denna skola haft bestånd i många år, så finns inom församlingen ett stort antal äkta makar, som grundlagt sin lycka med dessa 1,800 rdr, och rätt många af dem hafva sedan kommit till törmögenhet och stort anseende. Vanligtvis hållas dessa bröllop straxt efter lottdragningarne, och vigseln förrättas med mycken högtidlighet i S:t Georges-kyrkan. Dyrbar last. Som en kuriositet meddelas att hrr Grönwall C:o i Göteborg i fjol lastade vid Söderhamn norska fartygetBroderlandeta, ett af de största, om ej det allra största i svenska och norska handelsflottan. Fartyget låg 16 fot på ballasten, intog 6.000 tolfter 3—9 14 tums trävaror (ungefärligen hvad 5 vanliga stora fartyg taga!). — Fartyget behöfde 3 månader för att intaga sin last, hade i frakt till Australien P:d St. 6 pr Standard ( 5 !2,, tolfter 3— 9—14 tums) och antagligen voro last och frakt värda cirka P:d St. 14,000 (250,000 rdr), och lägger man dertill fartygets eget värde (omkring 300.000 ter), var det ett nätt belopp, som anförtroddes ZEgirs döttrar! En varnande historia. En skolgosse i en by nära Bränn träffade pastorns tupp med en sten, så att djuret dog. Gossen sprang genast hem och berättade händelsen för sin far, som gaf honom lämplig aga derför. Då gossen skulle gå i skolan, visade han stor förskräckelse, men fadren skickade honom likväl dit med föreskrift att säga skolmästaren stt han redan fått sitt straff, om denne ville aga honom. Kort derefter infann sig pastorn i skolan och fordrade gossens bestraffning, och skolläraren uppfyllde hans önskan. Om det nu var af förskräckelse eller att skolläraren tryckte honom för hårdt på halsen under bemödandet att hålla gossen stilla, nog af: då han släppte gossen föll denne död på golfvet. Barnen sprungo förskräckta derifrån och spridde nyheten. Då gossens far erhöll underrättelse om hvad som händt, tog han en lång knif, gick till skolan, stack ihjäl presten och sårade skolläraren så svårt, att denne ligger på dödsbädden. Forntida menniskor och djur. I mellersta Amerika har man nyligen påträffat ben af menniskor och djur, så kolossala, att man måste intaga det denna verldsdel fordom varit befolkad äf jättar minst 5 å 6 alnar långa, och att der unnits djur, som varit dubbelt så stora som den siatiska elefanten. Benen ha funnits i ett stenager, som tydligt synes fordom hafva utgjort en lodbädd. Man har hittat ett fullkomligt oskaladt käkben af en menniska, och denna käke ir dubbelt så stor som en vanlig menniskas. Ulla tänderna äro i behåll, till och med tänderlas emalj är oskadad, och vore inte käken så ättelik, så skulle man kunna tro att dess fordna gare vandrat ur verlden för endast 20 år sedan. itt det funnits djur, som varit 2 gånger så stora om pågot nu lefvande, finner man deraf att en abulöst stor oxeltand och en djurkäke blifvit pptäckta på samma ställe. Tauden är 6 tum aln) lång, 4 tum bred och 9 tum hög. När anden upptogs, gick ett stycke af henne, och ästan hälften är förstenad. Man omtalar att n annan, ännu större, tand blifvit funnen, och m man får tro uppgifterna, skall den vara tre ånger så stor. Det vore ju en liten nätt tand, n och en half fot hög och en fot bred! ee ———————————EXXEÖRXXRROETEEAENAONEQQQ Det förlorade harnet.

31 januari 1866, sida 3

Thumbnail