Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 januari 1866, sida 2

lagstiftande församlingen tal vid tillträdet af sitt embete. Waleuski lade här tydligen i dagen, i fall man icke vetat det förat, att han icke är någon Morny. Detta bekräftar sig till fullo af det medelmåttiga, innehållslösa talet. Walewski rekommenderar sig först till lagstiftande församlingens välvilja. Derefter gifver han det vanliga löftet om , sin gränslösa hängifvenhet åt landets intressen och oföränderliga tillgifvenhet för kejsaren och hans dynasti. Följer så ett loftal öfver förre vico presidenten Schneider, hvilket slutar med uttryck af tillfredsställelse deröfver, att de tider äro förbi, då ,presidenten behöfde stilla tumult och skaffa respekt åt ordningen; nu är nemligen, enligt Walewskis mening, allt moderation, urbanitet och vishet i lagstiftando församlingen, och derför är ordförandeskapet lätt. Vi önska, mera än vi hoppas, att don nye presidentens erfarenhet om beskaffenheten af hans befattning skall bekräfta denna åsigt. Oppositionen började redan vid första sammanträdet att visa tänderna åt den nye presidenten. OGl4isBizoin hade redan förut beredt honom på anfallet. Man protesterade mot presidentens inträde i sin befattning, innan hans val blifvit godkändt. Protesten underkändes naturligtvis af den underdåniga majoriteten. Oppositionen samlar nu alla sina krafter för ett anfall mot den mexikanska ockupationen och man vill energiskt påyrka truppernas återkallande. Man tror sig i rekrytlagens gföreskrifter hafva funnit ett nytt argument för denna åtgärd. Justitieministern Baroche hade, i anseende till en familjeförlust, hvilken djupt nedtrycker honom, bogärt sitt afsked. I ett bref, hvaruti kejsaren uttryckte sitt varma deltagande, svarade han, att arbetet är det bästa läkemedlet mot sorgen och att staten ingalunda kan umbära en så insigtsfall man, som Baroche. Den 14 April begifver sig Albert, den välbekante medlemmen af provisoriska regeringen år 1848, till Förenta Staterna, för att till fra Lincoln öfverlemna den medalj, som man i Frankriko låtit progla öfver hennes man. STORBRITTANIEN. Den 22 dennes firade ,The Union and Emancipation Society i Manchester en fest med anledning af det lyckligt vunna målet för dess sträfvanden, samt förklarade sig derofter för upplöst. Bland de i festen deltagande voro parlaments-ledamoten Potter och professor Goldwin Smith, hvilken sednare vid detta tillfälle höll ett intressant föredrag öfver amerikanska kriget. Goldiwin Smith, som förlidet år gjorde en resa genom Nord-och Sydstaterna, förklarade, att intet tvilvel numera kunde råda om krigets egentliga orsak. Det fanns blott en sådan, nämligen slatveriet, ehuru denna strid, likasom alla andra stora historiska tilldragelser, visserligen var komplicerad till sin natur och under sin fortgång i någon mån förändrade sin karakter. På Söderns sida kämpade de fleste för slafveriet, några äfven för de enskilda staternas suveränitetsrätt; på Nordens sida kämpade i början de fleste för unionens upprätthållande, hvilket för dem var liktydigt med frihet från fiendtliga grannar och stående arm6er, men ofter hand blef slafveriets utrotande det mål, för hvars uppnående mascan af Nordens stridsmän ställde sig under tanorna. Att frågan ora frihandel eller skyddstallar haft någon delaktighet i krigets uppkomst är en af Times uppfannen, i Amerika obekant saga, som, om den behöfde någon vederläggning, vederlägges deraf, att de på frihandel yrkande nordvestra staterna kraftigast bidrogo att krossa sydstaternas uppror. Hr Goldwin Smith ansåg, att den stora kampen i Förenta Stateraa ytterst låter karakterisera sig som en strid mollan kristen dom och hedendom. Han resto öfver till Amerika med den tro och återvände med den öfvertygelse, att den fria kristendomen i Amerika är den verkliga nyckeln till stadiet af Förenta Staternas folk och samhällsinrättningar; — han menade här med kristendom ingen särskild dogmatisk, ceremoniel eller kyrklig form, uten den kristendom, gom är letvande verklighet. I Europa förlamades kristendomen genom delningen i nationalkyrkor och genom statskyrkliga bekännelsor, upprätthållna med politiska medel. Det var fordenskull en Försynens skickelse af omätlig vigt, då för två hundra år sedan män, lifvade af den högsta och ädlaste anda, som någonsin genomströmmat engelska folket — ty ädlare har engelska folket aldrig känt och tänkt än i Hampdens, Falklands, Mildons och Cromwells dagar — när stdano män bröto sig ut ur statskyrkan och öfverseglade till en ny verld, för att der, sjerran rån feodalismens herrskarsäten, uppbygga stater på jomlikhetens och rättvisans grandal. Kolonien i Nya England var rotskottet ill det väldiga träd, som utgör den americandka Norden. Men likasom samhället i Norden är till byggnadssätt och grundsatser åösendtligen kristligt och civilisatoriskt, så ar Söderns samhälle väsendtligen anti-kristigt och barbariskt; det besoldade visserligen tt till namnet kristligt presterskap, men för tt predika slafveriet, och hade Södern segat, är det sannolikt, att den upprättat en ärskild statskyrka med slafveriet och negernas fullständiga rättslöshet som hörnsten ch kroppsarbetets förbannelse som en hufuddogm. Engelsmän, som besökt Södern, afva ofta blifvit bestuckna af plantörernas losande gästfrihet, en gästfrihet, som visar ig öfverallt, der den ena klassen lefver af en andras svett, samt af Söderns damers — ee OM Ch — REM