Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 januari 1866, sida 2

stater, om man undantager det misslyckade försöket af sydliga sgitatorer att medelst den irländska mobben i Newyork få en resning derstädes till stånd. Hr Goldwin Smith bevittnade personligen det sista presidentvalet, och ehuru detta egdo ram under så kritiska omständigheter, som någonsin pröfvat ett folks förmåga att kontrollera sig sjelft, passerade valdagen lika lugnt som en engelsk sabbath. Med hänseende till det engelska torypartiets och högkyrkans sympatier för Södern finn talaren det ganska natur ligt, att privilegicrado klasser i alla lender skola önska omstörtandet af institutioner, som hota deras intressen, och han ansåg, att de icko förtjenat något bittert klander för det, såvida de uppriktigt bekänt, hvarpå deras sympatier stödde sig, i stället för att undskylla sig med ett föregifvet intresse för ynationelt oberoende, ,fribandel o. s. v. Men å andra sidan vore det ock naturligt, att engelska nationen skall fiana det vara på tid att fråga sig, om det icke är skäl att till minnenas verld förvisa en adel, som gör semensam sak med slafhällare, samt ett statskyrkligt presterskap, som, sedan det på predikostolen förkunnat menniskokörlek och barmhertighet, stiger ned sör att gemensamt med atheisterna försvara rättigheten att sälja men från hustru och barn från föräldrar. Till Eoglands heder kan dock sägas, att många af dess aristokratiska namn, hela dess intelligens och den stora massan af dess folk dock i denna strid stått på frihetens sida, och att nationen med jubel helsat budskapet, alt slasveriet är för alla tider tillintetgjordt. Ministern Milner Gibson har i ett tal tiil sina valmän förklarat en parlamentsreform för önsklig och nödvändig på grund af dot stora framåtskridando i välmåga och bildning som den engelska arbetareklassen gjort efter den förra parlamentsreformen år 1832. — I Leeds har ett stort resormmöte hållits, på hvilket lord IIouglton och parlsmentsledamoton Baines uppträdde som talare. AMERIKA. I den diplomatiska korrespondensen rörande mexikanska frågan befianer sig äfven ett bref från den bekante kapten Maury (oceanslogen, numera i kejsar Maximilians tjenst) till den slafverivänlige tidningsutgifvaren i Newyork, Benjamin Wood, af hvilket bref man erfar, att Napoleon III verkligen stått i förbindelse med den kaliforniske ex-senatorn Gevynn, som under inbördeskriget begaf sig till Paris, för att inleda franska regeringen i planen till en stor kolonisation af landsträckorna vid Mexikos och Förenta Staternas vestliga gräns. Jeferson Davis regering hade sin hand red i planen, och hufvudsyftet var att bringa Frankrike och Förenta Staterna i krig med hvarandra eller, om kolonisationen lyckades, att förskaffa konfederationen Frankrike till granne och bundsförvandt. Det ifrågavarande brefvet uppsnappades och öfverlemnades till hr Seward, som i Juli månad förlidet år skickade det till hr Bigelow i Paris, med uppdrag att tillkännagilva för franske utrikosministern Drouyn de Lhuys, att Förenta Staternas regering och folk skola såsom en hotelse mot unionen betrakta hvarje medvorkan från Maximilians eller Frankrikes sida till konfedererade agenters kolonisationsplaner. I Förenta Staternas senat har utskottet för militära ärender framlagt det förslag, att unionens reguliera stående armå under fredstid skall utgöras af 7 artilleriregementer, 10 kavallerioch 60 infenteriregementer med en sammanräknad aktiv styrka af 60,000 man. Regeringen har tillkännagifvit för represzontanternas hus, stt den icke är i besittning af officiella detaljer rörande bortförandet af fru Ilurbides unge son. Dagens post. TYSKLAND. I Berlin träffas förberedelser till en fest, som stadens valderättigade innevånare skulle silva för deputeradekammaren. Från Wien skrifves, att Venetions hållning sätter Österrikiska regeringen på ett hårdt ålamodsprof. Do betydliga förbättringar och örenklingar, som regeringen velat införa i Venetiens förvaltning, hafva blifvit förkastade if venetianska central-kongregationen, en kår, som, ehuru tillsatt af regeringen sjelf, visar ig mot densamma öppet fiendtlig. Likaledes nar kongregationen icke låtit förmå sig att nedelst en adress eller på annat sätt tacka cejsaren för den utfärdade amnestien. ITALIEN. Den aflidne prins Ottos begrafning försigsick i Genua den 24 dennes. Liket fördes tetten dorefter till Tarin. Konungen har i lorens mottagit kondolens-deputationer srån nånga kommuner. Den i Tarin förlidet år, efter SchulzeDelitzschs systom, bildade solkbank hade för tt par dagar sedan sin generalförsamling. sresidenten i banken, marchese Rora, oppade sammanträdet med ett kort tal, i hvilet han framhöll den öfver all förväntan nabba utvecklingen af företaget och banena tillfredsställande tillstånd. Han lade ärskild vigt vid, att direktionen, trogen de n gång antagna principerna, i synnerhet nderstödt de miadre industriidkarne, och nförde, som bevis för det förtroende, som retagit funnit, att under loppet af förra ret öfver 500,000 francs i större och minre poster blifvit utsatta på löpande räkning. farkis Rora meddelade äfven den angenäma nderrättelsen, att) räkenskaperna för det örflutna året visade en ren vinst af 9 proent, af hvilka 2 komma reservfonden till J. 1. RA — 3