Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 januari 1866, sida 2

af populär, dels af mera speciell beskaffenhet, och hvilka alla varit mycket besbkta, ett bevis på det hos allmänheten alltmer växande intresset för hvad till vetenskap och allmän bildning hörer. Å de uppgifna prisämnena hade inga uppsatser inkommit, som befannits förtjenta af priser. — Enligt öflig sed uppläste sekreteraren härefter lesnadsteckningar öfver K. Samhällets under året bortgångna ledamöter, nemligen: biskopen m. m. dir J. H. Thomander, lifmedikus A. G. Franck, lagmannen P. L. Ekström, profossorn m. m. B. E. Malmström, kapitenen L. W. Kylberg samt hofpredikanten d:r Th. Wensioe, hvilka teckningar utfördes med den flärdloshet, sanningskärlek och bjertlighet, som utmärker d:r D:s framställningar, egenskaper, som gifver sådana tal ett högre och varaktigare värde än om de varit smyckade af en större oratorisk glans. Fallkomligt sanna kunna sådana äreminnen aldrig blifva, förrän man medgifver tecknaren att återgifva personer med deras både fel och förtjenster, eller åtminstone att vidröra äfven de förra. Nu komma de att sakna detta ,tjusdunkel, hvarom prof. Ljunggren talat, hvarförutan skildringen aldrig kan blifva karakteristisk. Efter det d:r Dickson vidare nämnt hvilka ledamöter, som blifvit under året i K. Samhället invalde, föredrog ordf:n, rektor Heurlin, högtidstalet för dagen, hvilket utgjorde en framställning af den grekiska Tragedien, huru den utvecklade sig utur de religiösa festerna till Dionysoss ära och vann sin höjdpunkt uti Äschylos och Sophokles. Framstående momenter i detta lärorika och intressanta föredrag voro exposerna af Äschyloss Prometheus och Sophokless Antigone. Rektor Heurlin öfverlemnade ordförandeskapet till den nyvalde ordföranden landshöfdingen grefve Ehrensvärd med några ord, hvari erinrades om det Ebrensvärdska namnets berömmelse på konstens och vitterhetens fält, hvarjemte grefvo E. sjelf idkade både vetenskap och vitterhet, hvilket tal grefve Ehrensvärd, öfvertagande ordsörandeskapet, besvarade med omnämnande af de betänkligheter han byst att mottaga det erhållna förtroendet, samt med en tacksägelse till den afgående ordföranden. Sammankomsten, som varit rätt talrikt besökt, upplöstes, efter det sekreteraren uppläst de för innevarande år till täfling utsatta pris-frågor, hvilka voro följande: 1:o. Hvad iaflytande har agrikulturkemien hittills haft på Sverges rationella landtbruk; hvad kan man för framtiden hoppas i sådant afseende och hvilka medel böra anlitas för att göra denna vetenskap än mera fruktbärande? Priset för ett tillfredsställande svar å denna fråga år 12 dukater. 2:o. Inom vitterheten utdelas äfven ett pris till lika belopp för ett nöjaktigt besvavarande af ettdera af följande trenne ämnen: a) (i obunden stil). Utredning af de Bohuslänska hällristningarnes ålder och betydelse. b) (jemväl i obunden stil). Monografi öfver någon af de äldre städerna eller de uti äldre tider förekommande slott uti Göteborgs och Bohus län. c) (i bunden stil). Ämne efter fritt val. Derjemte har k. samhället äfven för i år utfästat ett mindre pris af sex dukater för en lyckad öfversättning från någon äldre eller nyare klassisk författare, med inskränkning af täflan till stiftets studerande ungdom, antingen vid elementerläroverket eller något af rikets universiteter. Alla täflingsskrifter böra, för att kunna komma under ompröfning, vara insända till k. samhällets sekreterare före den 1 nästkommande Oktober, försedda med förseglad namnsedel. — Ny föreläsningsserie. I gårdagens Handelstidning var annons första gången införd rörande den nya föreläsningsgerio, hvarom genom härvarande föreläsningsstyrelse öfverenskommelse blifvit träffad med docenten vid Upsala universitet, d:r L. Dietrichson. Hr D. har till ämne valt de två stora italienska handelsstäderna Venedig och Florens, under deras blomstringstid, eller den tid, då dessa städer med sin egenskap af Europas vigtigaste handelsplatser förenade berommelsen att vara hufvudsäten för Italiens älfven högre andliga kultur. Af dom hvilar nu Venedig, ,Adrias drottning, endast på sina li: stora, romantiska minnen, hvilka emellertid utgöra rika ämnen för en föreläsare med hr Dietrichsons kända talang. Då vi hört farhågor yttras derom att hr D., såsom norrman, skall hafva svårt att göra sig rätt förstådd, så böra vi upplysa, att man på del: orter i Sverge, der hr D. förut foreläst, deribland i Upsala — hvarost han städso varit följd af ett talrikt och intresseradt au-. ditorium — icke rönt någon olägenhet af den obetydliga skiljaktigheten mellan den svenska och norska dialekten. Det är ät-J minstone en svårighet, som försvinner efter det man åhört ett par föredrag. I ofrigt ligger det ett särskildt intresse deri, att tö