Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 januari 1866, sida 2

Göteborg den 23 Januari. Hvad är nu att göra? Under denna öfverskrift har Posttidningen börjat en följd af uppsatser, bland hvilka det är oss ett nöje att återgifva den tredje i ordningen, hvilken lyder sålunda: För den rent menskliga odlingen, för folkets uppfostran är man redan mycket lifvad; och insigten om grundvilkoren härför blifver med hvarje dag klarare och mera fördomsfri. Man kan icke längre dölja för sig, att häruti ända hittills i allt för hög grad den ensidigheten varit rådande, att mer eller mindre godvilligt inhemtade kunskaper till så stort omfång, som möjligen kunde medhinnes, varit uppfostrans hufvudsakliga ändamål. Dessa hafva äfven vanligen bibringats på ett alltför abstrakt ech derföre för de: unga sinnet otillgängligt sätt, och följden häraf har äfven i de bästa fall blifvit, att hvad man sålunda vunnit, ingalunda motsvarat den tid och möda, som derpå blifvit använda. Den tanken, att det är hela menniskan man vid uppfostran har att göra med, tränger sig dock numera oemotståndligt fram; och likasom de gamla riksstånden måst vika för den allmänna medborgerligheten, måste också den mer eller mindre ensidiga lärdomsuppfostran vika för den rent menskliga, i hvilken sednare lärdomen jemte allt annat kan finna sin rätta plats. Det är tydligt, att om man vill uppfostra fullständiga och dugliga menniskor, måste man i första rummet se till, att de allmänna helsovilkoren åtminstone vid den offentliga uppfostran blifva iakttagna. Detta ensamt medför genomgripande förändringar i de gamla förhållandena och låter icke rätt genomföra sig på annat sätt, än att man betraktar dessa fordringar såsom den praktiska grund, hvarifrån all oppfostran måste utgå, och hvilken sålunda blifver bestämmande för alla lokala anordningar, för all tidsindelning och för den omvexling, i hvilken öfningar och läroämnen måste följa. Man måste, med ett ord, underkasta sig att, sedan man klart fattat sitt mål, gå nedifrån uppåt och sålunda närma sig detta mål så långt tid, anlag och undervisningskrafter verkligen medgifva, men väl akta sig att, för vinnande af hastigare och mera lysande resultater, förbigå eller icke lemna tid till sådant, som, ehuru icke så i ögonen fallande, dock är af rent mensklig vigt. Man skall nöja sig med det kunskapsmått, hvars inhemtande verkligen, utan öfveransträngning och utan inkräktuing på andra angelägna förmögenheters utveckling, under skoltiden kan medhinnas, och öfverlemna åt högre läroverk eller specialskolor att föra de särskilda anlagen till den utvecklingsgrad, de möjligen kunna uppnå. Ja mera folkskolan, elementarläroverket, universitetet och tillämpningsskolorna härvid kunna ställas i öfverensstämmelse med hvarandra, desto bättre går det på alla håll. Desto mindre blifva kostnaderna och desto mera komma de olika samfundsklasserna att förstå hvarandra; desto starkare blifva både medborgerlignet och humanitet. Hufvudämnen i all undervisning blifva då i sörsta rummet å ena sidan modersmålet, ty detta är vilkoret för all lefvande kunskap, och å den andra rätt ordnade kroppsöfningar, ty man må vara hura andlig man vill, så är dock kroppen det instrument, genom hvilket allt detta skall uttryckas och göras gällande; och utan rigtig kroppslig utbildning blifver det i allmänhet äfven klent med de andliga krafterna. Religionskunskap å ena sidan och vapenöfningar å den andra sluta sig, såsom det nödvändigaste, närmast intill dessa tvenne grundämnen, och derefter följa en mångfald af både kunskspsämnen och färdigheter till det omfång och den omvexling, som tid och förhållanden kunna medgifva. Angeläget synes det vara, att elementarläroverket alldeles afstår från egentliga lärdomsanspråk, lemnande dessa åt universitetet och nöjande sig med att fullständigt öppna vägen till högre bildning. Dennas meddelande måste i första rummet blifva universitetets uppgift; och stödjande sig härpå, måste i hufvudstaden upprättas en högre bildningsanstalt, i hvilken landets yppersta lärare och vetenskapsmän komma i tillfälle att, oberoende af allt examinerande och derefter lämpade lärokurser, meddela de stora och allmänt vigtiga resultaterna af sin mogna forskning. Här blifver ock medelonunkten för all