Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 januari 1866, sida 1

2 ådan! heldre ett obeslöjadt envälde, der alla lenastyrande följder återfalla på enväldsreeringen sjelf! Men den existerande författingen är icke sådan som den af regeringen olkats. Äfven den klaraste och bästa lag an af samvetslösa advokater vrängas. Här äller således för folkets representanter att roget och ihärdigt inför krona och folk reresentera författningen sådan den till boktaf och anda är, för att bibehålla rättskonmuiteter, intilldess regeringsrodret åter komer till redliga och samvetsgranna mäns änder. Kreuzzeitung beklagar sig deröfver, alt såana tal som det, hvarmed president Grabow mottog sin ordforandeplats i deputeradeammsren (se gårdagens nummer af Hanelstidningen), ännu kunna få ljuda inom reussiska landamären. IIartill tjenar det tt hafva lagt band på den liberala pressen, å tribunen ännu är ett agitationsmedel, öfver vilket ,,omstörtningselementerna ha fri förogan? Så spörjer den sorgsna Kreuzzeiung. ITALIEN. Ett rykte har i Paris under den sista tilea varit i omlopp, att underhandlingar voro gång angående en konvention för regleranlet af den venetianska frågen. Förslaget säges gå nt på, att Venedig skulle blifva on ristad, Österrike skulle behålla fästningsfyrkanten och Italien erhålla några nya distrikter i sydliga Venetien. I fall en sådan plan verkligen fiunes, skall det säkerligen snart gifva sig tillkänna, huru ohållbar den är. Italienarne tänka i denna stund visst icko på att uppgifva det program, som Nanoleon III i Milano framställde: ,Ett fritt Italien från Alperna ända till Adria! Om hofvet i Wien verkligen inbillar sig att kanna tillfredsställa befolkningens i Venetien önskningar genom sagde plan, har det betydligen misstagit sig. De österrikiska italienarne vilja under inga vilkor blifva .italienska österrikare; de känna endast ett sätt för lösningen af den venetianska frågan, nemligen: Venetiens inkorporation med konungariket Italien, och anse alla små estergifter som snaror. De offirihsa tidningarne börja nu omtala de många och stora besparingar, hvilka Scialoja skulle hafva för afsigt att åstadkomma. Mun uppgifver tillochmed, att samman af dem skulle uppgå till 100 millioner francs. Svårligen lärer likväl on så stor besparing kunna ske; ty af de 900 millioner utgifter, som den italienska badgeten utvisar, tillhöra 443 den katogori, der ingen reduktion kan ega rum. Till sistnämnde belopp uppgå nemligen: räntan å statsskulden, subventioner och garantier för allmänna arbeten, pensioner, dotationer, m. m. De ifrågavarande besparingarne skulle således göras på de återståeade 437 millionerna, och detta synes vara en alltför öfverdrifven förhoppning. FRANKRIKE. Den 17 dennes egde den första stora hofbalen rum i tuileriorna för i år. Antalet af de dit inbjudna var särdeles stort. Klockan 10 ankommo kejsaren och kejsarinnan. Kejsaren var klädd i generalsuniform och kejsarinnan bar en hvit klädning, garnerad med spetsar och diamanter. I det hela var hon mycket enkelt klädd, och man vill veta, att hon fortfarande ämnar blifva så, för att derigenom inlägga en protest mot all den lyx, öfver hvars betydliga tilltagende man med så mycket skäl boklagat sig. Straxt efter ankomsten började presentationen af de sremmande, hvarefter det kejserliga paret begaf sig till marskalkssalen, för att intaga sina platser på den dervarande thronen. Särskildta säten voro ordnade för prinsen och prinsessan af Hohenzollern och medlommarne af familjen Murat. Sedan kejsarparet gjort en rund genom alla salarne, begaf det sig klockan 12 till soupben. Man anmärker, såsom ett bevis på det fortfarande spända förhållendet mellan kejsaren och prins Napoleon, att hvarken den sistnämnde eller hans gemål bovistade balen. Vicomta de Laguerroniere skall inom kort uigilva ett arbete, i hvilket alla nutidens frågor skola beröras. Det kommer att hafva tileln: ,La societö frangaise du 19:me gidelo. SPANIEN. Om än genom gårdsgons telegram det bekräftst sig, att den insurrektion, för hvilken Prom stod i spetser, blifvit undertryckt, torde tia Ash ctannada nanneret med låtsad sorg