Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 januari 1866, sida 2

m flere af de öfriga, mottagit impulsen 1 fortsatt diskussion om praktiskt skandiwiska ärenden. Göteborgskongressens intolse har sålunda varit långt ifrån obedlig. Möjligen skall man ock invända, att på er än ett håll en misstämning finnes qvar ter sista kriget, hvilken skulle göra det ågot ömtåligt att redan nu återupptaga de raktiskt skandinaviska frågorna. Må man i påminna sig, med hvilken beslutsam ifver anmarks industriidkare omintetgjort den beanta, från hofvet och den antiskandinaviska aktionen utgångna, planen att nästa år förnstalta en dansk industriutställning, och i vilket betydande omfång de deltsgit i expotionen i Malmö; de ba så gjort, för att ämja den danska industriens bästa, oberörda f politiskt groll och af hänsyn till politiska itressen. Den skandinavism på den andliga ch materiellalsamfärdselns område, som blefvo sremål för en national-ekonomisk kongress, ar sitt falla berättigande och sin allmänt rkända och stora vigt oberoende af den potiska enhetstanken; och på dess vädjobana unna personer af de most skilda politiska sigter mycket väl mötas och samverka, utan tt könna sig besvärade eller hindrade at are sig bittra minnen eller stridiga förhoppingar. Vi sade, att en mängd frågor af stor beydelse, som böra lösas ju förr dess hellre, rbjuda sig till behandling å de nordiska ational-ekonomernan nästa möte, och vi kola exempelvis frambålla några. Men först orde det ej vara ur vägen att i förbigående åminna om, att de friare grundsatser för dandelsoch näringslagstiftning som på sedvare åren vunvit större och större insteg i le nordiska länderna (t. ex. hos oss genom örordningen af 18 Juni 1864, traktaterna ned Frankrike, o. s. v), dels redan jemnat ägen och undanröjt hindersamma stötestevar för de principer af ännu längre utsträckt rihet och reciprocitet på näringslifvets omåde, hvilkas tillämpning, de tre beslägtade rannfolken emellan, kan komma att yrkas if en skandinavisk national-ekonomisk konsress; dels också äro egnade att, ju mer le utvecklas vare sig inom hvarje lands gna, eller i dess förhållanden till frävar nande folk i allmänhet, alltjemt framkalla wa förslag till flere och ere närmanden nellan de nordiska solken, hvilka nu en sång i följd af grannskap och frändskap inse sig sjelfva och af andra anses för en särskilå folkgrupp, sinsemellan närmare samnonhörande än med någon annan nation. Bland ärenden, hvilka vänta på en impuls från en sådan genom vetenskaplig och praktisk intelligens betydande kongress, som den för tre år sedan i Göteborg församlade, äro åtskilliga redan å Göteborgsmötet debatterade, som kräfva att åter upptagas till förnyad behandling; andra ha sedandess, om ej för första gången kommit inom synkretsen, så likväl trädt längre fram i förgrunden. Af de förra bör särskildt myntfrågan påpekas, såsom en af de angelägnaste; obestridligen är myntolikheten ett af de, om ej starkaste hindren mot, så dock förtretligaste obehagen vid både den personliga och affärs-samfärdseln 1ikena emellan. Enligt hvad vi erfarit, och såsom ofvan är antydt, skall verkligen svenska regeringen, i följd af rikets sist församlade ständers skrifvelse i ämnet, ha tagit initiativet till förhandlingar om en skandinavisk mellanriks-reform i myntväsendet, men hon skall — derest vi ej äro illa underrättade — ha stött emot, från norsk sida, några mer vetenskapligt subtila än praktiskt vigtiga betänkligheter, och från danska regeringens sida en brist på villighet, som ej behöfver någon förkiaring, men som i en så oskyldig sak, och om en betydande opinion åter uttalar sig, förvisso ej skall utgöra pågot oöfvervinneligt hinder. Bland nya, förut endast af pressen diskuterade angslägenheter, kunna nämnas: Konsnlatväsendets ordnande; de nordiska rikenas handelsoch sjöfartsförbindelser med aflägsnare marknader, särskildt de öst-asiatiska, och de åtgärder — vare sig offentliga (såsom gemensamma örlogsexpeditioner), eller enskilda (t. ex. bildandet af en exportförening, hvarför den norska affärsverlden förlidet år visade mycket intresse) — som till deras främjande böra vidtagas; äfven den betydelsefulla frågan om arbetareassociationer skulle helt visst med fördel upptagas å mötets program och genom dess förhandlingar erhålla en önskvärd belysning; o. 8. v. Vi tro således, att de män, som af Göteborgsmötet 1863 mottogo det vigtiga uppdraget att anordna nästa möte, böra utan tvekan företaga nödiga åtgärder för den andra skandinaviska, national-ekonomiska kongressens sammanträde i Stockholm instundande sommar. Ännu är det god tid); men synnerligt mycken tid att förlora har man dock ej, om mötet skall förberedas på ett sätt, som garanterar god vinst af dess förhandlingar. Till vilkoren derför räkna vi, att ett program, ju förr desto bättre, utarbetas och offentliggöres — hvilket naturligtvis ej hindrar, att äfven der ej upptagna frågor må komma under behandling. Ty sålunda skola deltagarne komma vida bättre rustade till granskningen; pressen skall på förhand undangöra en del af grofarbetet, och kongressen skall ej så alldeles obearbetade råämnen att taga ihop med, utan sådana som redan börjat gestalta sig under ) Inbjudningen till mötet i Göteborg utfärdades den 11 Mars 1863. och mötet öppnades