Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 januari 1866, sida 2

Article Image
edern att ,representera; dels är donna omexling af mötesort det vilkor, hvarförutan — å ju naturligtvis deltagarne alltid bli talriast från det land, der mötet hålles) — de re rikena måste komma att alltför vjomnt eltaga i och representera å hvarjo omgång f möten, hvaraf åter lätt nog torde följa, tt på debatternas program alltför stor plats nrymmes åt de för ett land särskildt och föeträdesvis vigtiga ärenden, med undanskjuanda af de gemensamma, och att intresset ch deltagandet minskas; dels vinner man geiom omvexling af mötesplats den högst väentliga fördelen af en vidsträcktare person: ig beröring och bekantskap mellan män från lla tre rikena. Emellertid finnes nu ett skäl tt göra ett undantag från regeln — om det ljest behöfver anses för ett undantag; viserligen hölls det första mötet i en vensk tad, men Göteborg, som ja redan på visst ätt betraktas såsom nordens hufvudstad, skall väl städsa behålla sitt rom såsom en af de kandinaviska mötesplatserna, hvadan två i 5verge (Stockholm och Göteborg) hällna möen torde få antagas jemte ett i Kristiania och ett i Kjöbenbavn utgöra en serie eller omgång. Det blir då endast från ordningsöljdens synpunkt olämpligt, att det sndra rationakekonomiska mötet eger rum i Stockrolm, men olägenheten dersf uppväges af de ördelar, som en afvikelso från regeln denna zäng utlosvar. Först och främst erinra vi om, att konstoch industriexpositionerna nästa sommar här skola sammanföra ett stort antsl skandinarer; hvarföre ej då begagna tillfället till ett nationa-ekonomiskt möte — möjligen ock ill andra praktiska kongresser — när man foljd af samtidigheten med expositionerna zan såväl påräkna ett större antal deltagare, in eljest, som ock bespara de deltagare, som alla fall för expositionernas skull infinna sig i Stockholm, den tidsförlast och kostnad, som deltagandet i ett möte något följande år skulle föranleda? Vidare torde, om ej det nu sig erbjudande tillfället begagnas, ifrågavarande möte komma att länge nog uppskjutas; mot dess sammankallande nästföjjande år skall mähända, just med hänsyn till ,,tid och kostnad, invändas, att det komme alltför nära efter expositionerna; oberäkneliga omständigheter kunna sedan fördröja det ännu längre. Skalle äfven dess snara sammanträdande ej precist vara af den mest trängande nödvändighet, så gifves dock ett så stort antal vigtiga frågor, iör hvilkas lisning en kraftig impuls från en kongress, sådan som den år 1863 i Göteborg hållna, vore särdeles önskvärd, att det å andra sidan väl kan sägas, att vi — i en tid, som vill rort framåt — ej ha mysken tid att förlora. Ytterligare är si att förbise, att expositionersskvla i åtskilliga afseenden orbjuäs en illustration, en praktisk kommentär till flere af de frågor, som antagligen blifva föremål för den national-ekonomiska kongressens öfverläggningar och resolutioner. Vi föratse och vilja på förhand besvara ett par invändningar, af hvilka den ena har ett mera allmänt syfte, den andra motiveras af bänsyn till vissa tillfälliga omständigheter. Man skall måhända säga, att ,det praktiska resultatet af sådana möten är mindre än vi föreställa oss. Derå svara vi, att såväl redan utförda åtgärder som flere väckta förslag visat, huru starkt Göteborgsmötet påverkat opinionerna och föreställningssåttet inom de tre länderna; och några andra ,praktiska resultater hade man ej rätt att vänta. Af de i Göteborgsmötets tjugo resolutioner berörda ämnen ha följande varit föremål för fortsatt behandling: 1) Myntfrågan, hvarom regeringen i följd af en rikets ständers skrifvelse, föranledd af en motion i ämnet af en framstående deltagare i Göteborgsmötet, lärer öppnat förhandlingar i Kristiania och Kjöbenhavn. Vidare förslagen om 2) Ett internationelt brefporto, 3) Reglering af penningoch paketförsändningar, 4) Införande af post-anvisningssystemet; hvilka alla dels redan blifvit bragta till verkställighet genom svensk-norsk-danska vostfördraget af den 30 Juni 1865 och de nya , Bestämmelserna angående kvensk-norska postforhällanden af den 11 Augusti samma år, dels motss en sullständigare realisation, alldenstund resp. poststyrelser bemyndigats att öfverenskomma om ytterligare åtgärder. 5) Telegrafportots nedsättning, som ock — att sluta af telegrafstyrelsens kungörelse den 28 sistlidne December — inom en snar framtid lärer kunna väntas. — Vidare srägorna om: 6) Periodiskt återkommande skandinaviska expositioner. 7) Reciprok rätt för de tre ländernas inbyggare att drifva handel eller yrke, i sjötjenst antagas, samt tillgodonjuta de i någotdera riket aflagda yrkesexamina, hvilka sistnämnda oe äro framlagda å nuvarande — ?— —u1u riksdag och thing. 8) Skydd för litterär och artistisk eganderätt, hvarom motioner nyligen väckts inom de tre nordiska representationerna. Alla dessa af Göteborgsmötet debatterade ämnen ha i en eller annan form gjorts till föremål för behandling af statsmakterna. I öfrigt är det välbekant, att såväl de skandinaviska föreningarne som den frisinnade pressen i de tre rikena just af Göteborgsmötets resolutioner, såväl de redan antydda ) I den skandinaviska hygieniska kongressen i Kjöbenhavn 1858 deltogo 295 danskar, 61 svenskar, 50 norrmän; i Göteborgsmötet 1863: 361 svenskar, 58 danskar, 56 norrmän.

20 januari 1866, sida 2

Thumbnail