Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 januari 1866, sida 1

tarka sympatier för det Bismarckska syste et — ett yttrande som inom hela utskottet väckte den största indignation) hade un der disknesionens iopp båda väckt förslag till ett motiveradt bifall. Den förres förslag innehöll hufvudsakligen ,,att rikets ständer ansåge, att, då traktaten blifvit till deres prösning och godkännande hänskjaten, det varit önskligt att dess bestämmelser ej trädt i verket förrän rikets ständer till denna traktat lemnat sitt bifall. Frih. Schul zenheims förslag innehöll detsamma, men uttryckto tillika ,, att, ehuru de fördelar rikets ständer sf franska traktaten förväntat och hoppats icke blifvit nöjaktigt vunna så etc. ete. — Vid votering om hvilkenderas förslag skule till kontraproposition i hufvudvoteringen (dera talare yrkade nemligen obetingadt bifall) antagas, segrade frih. v. Schultzenheims med 31 röster mot 16, hvilka voro för prof. Wistrands. Vid derefter företagen omröstning derölver, huruvida traktaten skullo utan något amendement eller med frih. v. S:s motivering godkäanas, utföll resultatet med 13 ja mot 34 nej, till iöljd hvaraf alltså utskottet för sin del beslutit ett motiveradt bifell till den af K. M:t asslutedo handelstraktat, i enlighet med frih. von Schultzenheims förslag. Under de ganska heta strider gom, rörando denna fråga, utkämpats inom utskottat, hafva flera talaro af beggo partierna utvecklat mycken styrka och talang, och det är blott en gärd af rättvisa att erkänna den sans, den måtta ocu den parlamentariska takt hvarmed major Wolflelt och år Sandborg fört protektionismens talan. Vi kunna icko nog boklaga att så insigtsfalla, redbara och varmt fosterländska män skola fortfarande vara iångna i de villfarelsor, hvilka hindra dem från att inse frihandelns välsiggelserika verkningar för folk och land. Slatligen anse vi för en skyldighet att omnämna det oväldiga, lagna, i allo utmärkta sätt, bvarpå bovillningsatskottets högt aktade ordförande, landsh. frih. OC. G. af Ugglas, edt öfrerläggningarno och hvarigenom, enligt hvad vi med visshet förnummit, det för fostorandet så glädjande resultatet till icko ringa nån vunnits.