Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 januari 1866, sida 3

gan om Lunds universitets flyttning till Göteborg. Vi lemna helt och hållet ur sido Ilandelstidningens yttrande med anledning deraf ,att Göteborg ej skulle känna synnerlig tillfredsställelse af hitflyttningen af Lunds universitet i dess nuvarande skick, ty det är en angelägenhet, som kommer att afgöras af ett helt folk, och ej af pressen, så vida denna sednare ej söker med allvar bemöta densamma, då den sålunda torde komma att så mycket längre uppskjutas. — I parenthes sagdt, tro vi äfven att dessa frågor komma nog länge att vänta på svar, äfven om en af dessa, tanken på en akademi i hufvudstaden, i våra dagar synes hafva tagit någon favör genom de frivilliga bidragen i Stockholm till en sådan inrättning. Men man upprättar ej något universitet eller någon akademi för 30 å 40,000 rdr. Dertill behöfves allt vida mer. Det är på Handelstidningens ord: ,,Planen för vår tilltänkta , fria akademi etc. som vi vilja taga fasta, ty de innebära något som vi ej fullt förstå. Är det meningen att denna , fria akademi skulle ersätta och komma i stället för, det gör detsamma hvilket, Lunds eller Upsalas universitet? eller skall en sådan bestå jemte dem? Vi kunna svårligen tänka oss möjligheten af en akademi utan examensskyldighet, på hvilken staten skulle offra summor och från hvilken den skulle hemta sina tjenstemän, utan att ega någon kontroll på huruvida dess alumner dragit någon fördel af densamma (akademien) ( verkligen studerat) eller blott gått och spatserat. Är meningen åter den sednare eller helt enkelt ,, spridandet af vetenskaplig håg och kunskap hos det praktiska lifvets män — och vi förringa ej denna mening utan sätta den tvärtom ganska högt — så är, tro vi, det dermed åsyftade till största delen förloradt. Ty icke tro vi att ungdomen skulle skynda till ett ställe — åtminstone ej i något antal, värdt att tala om — för att blott åhöra föreläsningar och derefter bege sig till ett universitet för att der taga examen. Och examina fordrar ju staten i alla riktningar, af läkarekåren, lärarestaten, af den blifvande embetsmannen o. s. v. För oss blifver således begreppet om en , fri akademiingenting annat än en inrättning som kunde blifva gagnelig för det samhälle, der den upprättas, emedan detsammas medlemmar — och kanske endast de — kunde blifva i tillfälle att deraf draga fördel. Så betraktadt, vore det att högeligen önska att hvarje stad egde sin ,, fria akademi, som onekligen skulle utöfva ett ofantligt inflytande på samhällets bildning, men i hvilket fall det då blefve ett kommunens, ej statens intresse och göromål att upprätta sådana , fria akademierk. Men såsom trågan vanligen uppfattas, tyckes man mena något mer än sist ofvannämnda, och det är just detta mer, som vi tro det just skulle vara af intresse att få närmare reda på, på det allmänheten må fullt inse hvad man vill och på det att den derefter må intaga en bestämd ställning till frågan.