Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 januari 1866, sida 3

IHA SMULA UU DCDUmu Ötutinimng (114 11789— Rättegångsoch Polissaker. Poliskammaren. Undersökningen om eldsvådan i handl. Cornåers gård vid förra Masthuggstullen och dermed i sammanhang varande saken angående häktade skomakaremästaren Gustafsson, som bott i nämnde hus, förevar i går ånyo hos poliskammaren. . Gustafsson vidhöll samma uppgift som vid sednaste förhöret angående det uppbrända lagret, eller att detta tillhörde handelsagenten Rydquist, på hvilkens begäran G:n brandförsäkrat detsamma. Af honom hade G:u emottagit tyg till förfärdigande af fruntimmersskodon, som funnos i lager, när branden inträffade, dock hade han vid närmare betänkande funnit att detta innehållit 22 bundtar nåttlade skodon, med 8 å 9 dussin i hvarje, istället för 21 bundtar, som han uppgifvit vid törsta förhöret, då man missförstått hans mening, i det i protokollet blifvit upptaget, att han sagt det lagret tillhörde honom, hvadan assuransen äfven uttagits i hans namn, men så hade han ej yttrat sig, utan att materialierna till lagret lemnats af Rydquist och blifvit för dennes räkning assurerade. Hvar Rydqvist funnes, eller brukade bo, när han besökte Göteborg, kunde Gustafsson nu lika litet upplysa, som vid förra rättegångstillfällena, ty när han var här infann ban sig alltid hos G:n, för att göra upp affärerna dem emellan; men han visste att den mysteriöse Rydquist reste omkring i Finland och selnaste bretvet från honom bar Stockholms poststämpel. Orsaken hvarföre Gustafsson ej fått närmare besked af Rydquist om dennes vistelseort och resor ansåg han vara, att Rydquist fruktade det Gustsfsson skulle sjelf vilja afsätta sina arbeten, om han finge veta hvar Rydquist hade sina kunder ,,och derför aktade han sig nog att låta sådant bli kändt, tillade Gustafsson. Polismästaren tyckte det var besynnerligt, att Gustafsson icke kunde erinra sig att han vid första förhöret uppgifvit, det lagret tillhörde honom, hvilket polismäst. ganska väl mindes, likasom troligen flera andra personer, som dervid voro tillstädes. Häri instämde protokollsföranden, äfvensom sekreteraren och åklagaren, jemte några andra personer, som varit närvarande vid det ifrågavarande förhöret. Gustafsson anmärkte, att han då var så förvirrad, att han icke haft rätt reda på hvad han anfört. Åklag. inlemnade ett utdrag från rådhusrätten öfver Gustafssons cessionsansökan, hvarat iuhemtades, att hans skulder blifvit upptagne till 564 rår och tillgångarnegtill 84 rår. Vid anmärkning af polismästaren, att detta ej stämde öfverens med att Gustafsson assurerat sina lösöreeffekter till 1,500 rdr, men tillgångarne i staten ej voro upptagne till mera än 84 rår, genmalte G:n, att han sednare gjort en förändring i ett tillägg, der dessa uppgifter blifvit rättade, hvarigenom skulderna reducerats till 100 rdr. Beträffande tillgångarne, så hade han ansett sig icke behöfva att deribland upptaga sina och sin familjs gångkläder, som väl uppginge i värde till assuranssumman, eller 1,500 rdr. Tilläggande G:n, att orsaken hvarföre han uttagit assurans icke allenast var den att huset var dåligt, utan att han äfven befarat eldsvåda, sedan han af tvenne hyresgäster inhemtat, att värden på dessas begäran att reparera i deras lägenheter, svarat, det han ej ville göra sådant, utan blott önskade ,,sig väl vara af med det fans rucklet. På fråga af polismäst. om Gustafsson snart väntade hit Rydquist, genmälte G:n, att han brukade komma här vid värtiden. En bekant till G:n, men hvem denne var kunde han nu ej erinra sig, enär det var för flera år sedan, hade rekommenderat honom till arbetets erhållande af Rydquist, som några gånger om året infunnit sig i G:us bostad med oa packlåda, i hvilken de färdigvarande skodonen afhemtats. Derefter hördes de af Gustafsson åberopade personer, af hvilka han sagt sig ha köpt materialier till fruntimmers-skodon och äfven för deras räkning i flera år förfärdigat sådane. Handlanden N. G. Byrman upplyste, att Gustafsson för några år sedan köpt af honom lasting på kredit för 25 rdr, som återbetalts i småposter, men att 7 rår af detta belopp ännu återstodo. Ibland hade han dessutom köpt !, å 1 aln lasting med dertill motsvarande foder. Af handlanden A. W. Åkermark hade Gustafsson för omkring 2 år sedan fått tyg till skodons förfärdigande, men aldrig uppgående i värde till 100 rdr. 5 dussin skodon hade lemnats i sender af G:n. Handlanden L. L. Kullberg uppgaf, att Gustafsson köpt af honom obetydligt och icke öfver 40 rdrs värde hvarje gång, hvilket sednast skett för 12 år sedan. Handlanden A. E. Söderström: För denne hade Gustafsson förfärdigat skodon i flera år, men hvarje gång icke fätt materialier bärtill för mera än 20 å 30 rdr. Sednaste tillfället var i Februari månad förlidet år, då Gustafsson emottagit 6 alnar lasting, men icke aflemnat arbetet förrän sju månader derefter. Det tyckes häraf som Gustafsson och hans familj ej skulle ha varit mycket fortfärdiga i sitt arbete, men sedan Augusti eller September månader förlidet år och intill branden inträffat hade de blifvit så mycket snällare, ty under denna tid hade af dem och gesällen Berntsson för den beskedlige Rydqvistens räkning medhunnits ej mindre än omkring 2,000 par skodon. Förre agenten för London Lancashire-bolaget, konsul N. Sirenius, bos hvilket Gustafsson försäkrat det onnämnda genom eldsvådan försvunna lagret, för 6,000 rdr, var personligen rärvarande vid dagens förhör och uppgaf, att han den 6 Februari sistlidet år på Gustafssons begäran beviljat samma assurans, sedan han in