Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 januari 1866, sida 2

U TRIK ES. ITALIEN. Ministeren är nu fullbildad. Utom de af oss förut omnämnda ministrarne, har Pettinengo mottagit krigs-, Anzioletti marinoch Berti inrikesportföljen. Lamarmora har således öfvervunnit svårigheterna för detta kabinetts bildande, och redan då han lyckades förmå Scialcja att mottaga finansministåren, kunde det väsendtligaste af krisen anses vara öfver. Scialoja njuter som nationalekonom och finansman ett välförtjent anseende. Ehuru neapolitsnare till börden, är han nästan att anse som piemontesare, med anledning af hans mångåriga vistelse i Tarin, vid hvars universitet han varit professor i statsvetenskaperna. Det nya kabinettet har, i det hela, ungefär samma färg som det föregående, ehuru möjligen med en starkare riktning åt högern i parlamentet. Försöket att förmå venstra centern till förening med högern har misslyckats, och det skall nu visa sig, huruvida denna grupp skall framhärda i sin oppositionella hållning, eller, dertill föranledd af hogre intressen, forskaffa regeringen en majoritet i deputeradekammaren. Lamarmora förtjenar emellertid allt beröm för den fasthet och konseqvens, hvarmed han öfvervunnit denna märkvärdiga kris. Uppenbarligen har han sin hufvudsakliga styrka af sin speciella ställniag till Septemberfördraget, hvilket säkerligen genom honom skall säkrast gå en tillfredsställande lösning till mötes. Utan tvifvel kommer äfven det nya kabinettet att, i afseende på den utländska politiken, bibe hålla samma hållning som det förra, och hvilken hållning tydligast finnes betecknad i Lamarmoras korrespondens med Drouyn de Lhuys. Lanza och hans vänner ämna skänka det nya kabinettet sitt understöd. Den förstnämnde lärer icke hafva varit obenägen att mottaga den honom erbjudna inrikesportföoljen, men då skulle Chiaves haiva blifvit justitieminister, hvilket han afslog, och säledes förföll frågan om Lanzas återinträdande i ministeren. Venstern i deputeradekammaren har i ,Diritto offentliggjort sitt program i afseende på den utländska politiken, der detta parti synes hatva öfvergått till moderatare principer. Rom och Venetien, dessa begge brännande frågor, behandlas i detta program med snart sagdt lika stor försigtighet som i ViscontiVenostas och Lamarmoras noter. Äfven mot Septemberfördraget är der egentligen ingenting anfördt. Venstern hoppades troligen genom denna försigtiga hållning bereda sina kandidater inträde i den nya ministåren. Man får nu se hvilken verkan den strandade förboppningen kan hafva på detta partis hållning. Det är bekant, att den påfliga regeringen, för ökande af statsinkomsterna, ålagt de fartyg en lästafgift, hvilka inlöpa i de romerska hamnarne. Det är betecknande för nämnde regerings statsekonomiska ståndpunkt, attin