Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 januari 1866, sida 2

nya året, och vi innesluta oss alla i dens hägn som styrer folkens öden. Det nya året har gått lugat och fredligt in och man kunde ej på annat ana ett nytt tidskifte än på det myckna gratulerandet på årets första dag, de många hvita halsdukarne, svängningarne på armar och hattar. På årstiden skulle man ej kunna sluta till Januari månad, ty pilarne börja att visa, hvita gässlingar och på morgonen nyårsdagen kunde man plocka Viola tricolor, Lamium purpureum, Senecio vulgaris och exemplar af Primula veris, ehuru sparsamt, allt på kall jord. Isen håller på för andra gången att ge sig af utåt Mälarev, och snart är ån åter ren från det vintriga täcket, som på sednare tider varit ganska tunnt, så att flera skridskokkare doppat sina lekamina ganska bastant. Här blåser för tillfället en temmeligen stark vind från något af de södra väderstrecken, som ännu mer än middagssolen tär på den lilla återstod af is som finnes. Vi omnämnde i ett af de sednaste brefven hurusom läkare vid flottan och armåen i Stockholm ventilerat det nya rese-och dagtraktamentet, och lofvade då närmare skärskåda saken, emedan vi trodde att tills nu frågan skulle vara riktigt löst; men som närmare detaljer ännu ej kommit under våra ögon, be vi att få vänta tills på petitionen om ökad aflöning kommit nådigt svar från Kongl. Moj:t, då saken i sin heihet lättare låter beskrifva sig. Emellertid kan ingen förtänka de medicine studerande, att med den dryga kurs och dyra kurs, som de här ha att bekosta sig, de icke under några kommenderingar vilja skaffa sig ytterligare skulder, ifall de ega sådana förut. En uniform, som kostar några hundrade riksdaler, och ett dagtraktamente af 3: 50 å 4 rår under loppet af en månads tid stämma illa öfverens då det blir fråga att göra upp debet och kredit; och vinsten att ega stipendier i fältläkarekåren blir blott ögonskenlig. Att icke staten kan ega rättighet att så betunga en fattig studerande är temmeligen påtagligt, och det lär väl ej heller vara tvifvel underkastadt att ju icke, då saken närmare skärskådas, man finner huru stora uppoffringarne blifva och hvad staten komme att förlora om allmänt afsked skulle begäras af i sältläkarekåren tjenstgörande kandidater. Frågan lärer behandlats här af medicine studerande och ha de allför väl uppskattat dess vigt, för att lemna den ur sigte. Hvad grunder de komma att följa för en yrkad förhöjning är oss ej bekant, men sannolikt komma samma principer att hyllas som de af medici i Stockholm uppställda. Vi omnämnde också för en tid sedan att den enskilda välviljan tiligodoser vår stad med springkällor i slottsdammen och omtalade då, att ehuru ån låg några alnar lägre än bemälde dam, skule dock vattnet från ån bli drifkraft för vattenkonsten. Ni, som varit i Upsala, hafva i friskt minne att vid Islandsbron störtar ån nedför ett dambord och bildar ett vattenfall af några alnars höjd. Detta vattenfall skall blifva drifkraften. Inuti kajmuren skall anbringas en apparat, helt enkel och helt vanlig, nemligen en s. k. hydraulisk stöthäfvert, på hvilken det nedströmmande vattnet skall verka, och denna maskin lär skola kunna åstadkomma tvenne vattenpelare af cirka 20 fots höjd hvardera. Således ett ganska aktningsvärdt tryck från en liten pjes, som tar cirka 3 alnar i qvadrat för sitt utrymme ,påverkad af en så obetydlig vattenmassa! Det blir dock icke, som på Drottningholm, någon Söndagspublik som får nöje af anläggningen, så framt man ej vid Ulfva qvarnar är så artig och icke, såsom nu är vanligt, dämmer för hvarje Lördags qväll och betager oss all vattentillgång. Vid hörnena i östra damändan kommer en trädplantering att avläggas, så att dammen blir i det närmaste åttkantig, och troligen kommer hr Åledorkssl Söom skulle blifva af stor effekt. Upsala ,,Giile, som med den sista December skulle, som det hette, ovilkorligen stängas då det ej kunde få afnämare, är ännu öppet och blir så till den 1 April, till 3. ken tid källarmästare Hultberg såt.,S. ning på sina rättigheter. H. 2 våra konserter och bo hällas! Det blir en :: — — SR latt besvaras, då vi ej ega, åtminstone för musik, en erda lämplig lokal mer än den gamla gillesalen. ,,Carolina rediviva släppes ej gerna till och dessutom är den — för stor. Porträttmålaren professor Troili bar under en vecka gästat vår stad. Äfvenså några af våra riksdagsmän, såsom professor Ribbing och rådman Henschen.