Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 januari 1866, sida 3

I Aftonbladet läses: Adelns debatt i representationsfrågan. Man torde erinra sig, att presidenten grefve Mörner, i sammanhang med sin reservation mot adelns beslut i reformfrågan, föreslog att 5,000 ex. af debatten om denna fråga skulle särskildt tryckas för att dels utdelas till alla församlingar och sockenbibliotck i riket, dels ock genom bokhandeln hållas hugade köpare tillhanda samt att detta utdrag af protokollet jomväl skulle omfatta de emot beslutet i nämnde fråga anmälda reservationer. Riddarhusutskottet har nu afgifvit sitt utlåtande rörande detta förslag och tillstyrkt: ,ott, då det häfte af ridd. och adelns protoroll för den 4, 5, 6 och 7 innevarande December månad kommer att tryckas, hvaruti öfverläggningarne rörande Kongl. Maj:ts förslag till ny riksdagsordning m. m. innefattas, 3000 exemplar utöfver de 500, som tillhöra riksdagstrycket, må särskildt på riddarhuskassans bekostnad afdragas och häftas för att genom resp. domkapitlen utdelas till pastorsembetena i rikets alla församlingar med anmodan att, der sockenbibliotek finnes inrättade, till dessa öfverlemna de tillsända exemplaren samt i motsatt fall på annat sätt göra denna skrift tillgänglig för församlingens innevånare, samt att då boktryckaren förklarat sig benägen till kostnadsfri tryckning af ytterligare 2000 exemplar eller ännu flera, om så erfordras, för att genom bokhandeln mot ett pris af 10 öre pr ark hållas bugade köpare tillhanda, höglofliga ståndet måtte till detta erbjudande lemna sitt samtycke. .Teå af utskottets ledamöter grefve A. G. Oxenstjerna och hr F. G. A. Stuart, ha reserverat sig mot detta tillstyrkande, anseende en gratisutdelning af protokollet till alla rikets socknar vara både olämplig och onödig. Do i fyra punkter sammanfattade skälen för denna åsigt äro så karakteristiska för åskådningssättet hos en del af dem, som varit, men Jyckligtvis icke länge skola förblifva sjelfskrifna representanter för svenska folket, att vi anse oss böra här återgifva de fyra punkterna, så lydande: 1:0. Att till de personer, hos hvilka icke finneg så mycken kännedom om förhållandena och begär att derom vidare underrätta sig, att de anse detta begärs tillfredsställande i ett sådant ämne, värdt en uppoffring af 50 öre (eller mindre om man förenar sig derom med några af sina grannar) är icke på något sätt tjenligt eller nyttigt att gratis utdela en sådan bok och söka verka en kännedom, som går alldeles utanför spheren af deras vanliga tankegång. Högst få skulle låna den, och de som försökte läsa den skulle ringa uppfatta af innehållet. Ändamålet skulle derföre alldeles förfelas. 2:o. Men om recultatet häraf blefve något, och denna del af allmänheten skulle finna att vi hade fått en dålig och bristfällig ny grundlag, så vore detta resultat längt ifrån något godt, tvärtom ett så dåligt och skadligt dylikt, att man, sedan förslaget nu en gång är lag, bör befordra motsatsen, i stället för att söka ingjuta en sådan föreställn ing hos folket. 3:0. Skulle det vara att, åtminstone till en del, beträda samma bana som de, hvilka föranstaltat adresserna, att vilja göra de djupare lederna af folket delaktiga i strider, som föras vid riksdagarne, och framkalla den stora allmänhetens omdöme öfver de frågor som der utkämpats. 4:0. Borde protokollet sör att rätt kunna studeras och bedömas vara åtföljat af både vär gamla och vår nya riksdagsordning, hvilka säkerligen varit för dyra att köpas af dem, som nu skulle låna denna lilla bok, och hvilka 038 veterligt icke blitvit socknevis utdelade, fast detta vore än nödigare, samt hvilkas innehåll säkerligen är mycket oredigt kändt af de allra flesta af de förmodade låntagarne, fastän nästan alla adresserna börja med orden: , Efter tagen I noga kännedom om det nya förslaget. . illägger: De båda reservanterna ba äfven ekonoI miska skäl för sitt afstyrkande och do förklara slutligen att de ,icke derutinnan dela utskottets tanka, att endast diskussionsprotokollet skulio särskildt aftryckas, utan anse, att det hade bordt vara åtföljdt af såväl reservationerna och grefve Hamiltons förslag, som af förteckningen öfver alle dem, som till den märkliga omröstningen uttegit polett. lOm dervid hade lemnats den upplysning, att af de 294, som röstat mot förslaget, endast något mer än 200 reserverat sig, och att lomkring 50 af de antecknade icke deltagit i omröstningen, så hade inga oriktiga slutsatser kunnat af förteckningen dragas, men dessa tillägg i många hänseenden haft intresse och belyst frågan, för alla dem som mäktat nu eller i en framtid densamma bedöma, hvilket icke torde vara fallet med de flesta af dem, som skulle låna dot gratis utdelade häftet. Vidaro läses i A. B.: Det är anledning förmoda, att sådana vid denna riksdag väckta frågor af mera genomgripande vigt, hvilka icke af särskilda omständigheter ovilkorligen fordra en lösning innan ständerna åtskiljas, skola komma att bänskjutas til den blifrande nya representationen, som redan om ett år härefter förIsta gången sammanträder. I ett nyss till ständerna inkommet betänkande från ekonomiatskottet finna vi nu för första gången en sådan hänvisning till den nya representationen. Det är i nämnde betänkande fråga om inrättande af en representation för häradet. Efter att ha anfört några andra skäl för afslag, förklarar utskottet ,sig i alla händelser icke kunna tillstyrka rikets ständer att med någon hemställan i ifrågavarande ämne gå den representation i förväg, som enligt nu antagna riksdagsordning snart sammanträder och har till valgrund kommunalinstitutionerna, samt således lämpligast kan bedöma, i hvad mån kommunalförfattningarne, på sätt motionären förmenat, behöfva fullständigas, och huruvida den, enligt motionärens tanke, hittill felande länken i kedjan af våra kommunala institutioner behöfver bringas till stånd. Frågan om borgen Jör allmån uppbörd, som blifvit bragt under ständernas pröfning genom en motion af hr Siljeström, om upphörande för staters tjenstemän af skyldigheten att ställa borgen för den uppbörd da