Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 december 1856, sida 2

LUIS OCh 1)IOHU (III IId1!!1110 .0 111117 spira. Slutligen upplyser korrespondenten, att persiska regeringen erbjudit sig att åter lemna Herat, gifva dess befolkning ersältning för dess förluster under belägringen, ja tillochmed gilva England upprättelse för Murray-aslären. På grund af denna korrespondens har Times för d. 20 i en ledande artikel utvecklat de svårigheter, som äro förenade med ett tåg emot Persiens husvudstad Teheran och sökt visa att hela kriget icke kan medföra den ringaste nytta. Bladet anser det äfven för möjligt att Ryssland är främmande för saken och att det är engelska gesandten Murray som är skuld till alltsammans. Afven en del af engelska folket har uttalat sig emot kriget och i anledning deraf hållit möten. Å ett möte i Newcastie har man tillochmed förklarat kriget för olagligt och beslutat vid brottmålsdomstolen yrka ansvar å de officerare och soldater, som deltaga i expeditionen och åtaga sig utförandet af olagliga order. Denna oppasition emot kriget torde i väsentlig mån få tillskrifvas en viss förtrytelse derölver att initiativet i en så vigtig fråga tagits i Indien och icke i England. Iemes tadlar skarpt Preussens uppträdande emot Schweiz och visar det orimliga deri, att Europas fred lider fara att störas för en sådan bagatell, som denna angelägenhet, der alltsammans egentligen blott reducerar sig till en sormsråga. Morning Post uttalar sig ännu skarpare emot Preussen och säger att det icke kan räkna på något understöd från England vid en militärdemonstration emot Schweiz. Samma blad af råder kejsar Napoleon ifrån alt taga Preussens parti i denna fråga. TYSKLAND. Till en i Magdeburg utkommen tidning skrifves från Berlin, att det genom kabinettsorder blifvit ålagdt samtlige generalbefälhafvarne att vidtaga nödiga mått och steg för att hålla en division af hvarje armåekorps färdig, att, om så påfordras, utrycka vid nyårstiden. Detta är egentligen den enda bestämda underrättelse man har om Preussens krigiska demonstrationer emot Schweiz. Preussiska gesandten vid schweiziska edsförbundet, hr v. Sydow har från Hechingen skriftligen tillkännagifvet förbundsrådet, att han af sin regering fått befallning att afbryta all förbindelse med det. Tillsvidare har franska beskickningen i Bern åtagit sig att beskydda de preussiska undersåterna i Schweiz och vården om preussiska beskickningens arkiv. I tyska förbundsdagens möte d. 18 dennes öfverlemnade preussiske gesandten v. BismarkSchinkarsson en not i Neufchateler-frågan, likalydanda med noten af d. 8, hvilken tillstälts de makter, som undertecknat Londonerprotokollet, och tackade tillika för den beredvillighet, hvarmed de tyska staterna hos edsförbundet understött Preussens fordringar. Enligt hvad det skrifves från Berlin till Hamb. Nach. kommer antingen Baden eller Bayern att vid förbundsdagen föreslå fritt genomtåg för en preussisk armå till Schweiz. Österrikiska bladen, som hela tiden särdeles förfäktat Preussens sak i Neufchatelerfrågan, har nu ändrat ton och uttala sig icke så synnerligt gynnsamt för Preussen. I preussiska andra kammarens möte d. 19 dennes har deput. Mathis förnyat sin motion angående tryckfriheten. Den går ut på, att regeringen skall föra polismyndigheten med hänseende till pressen tillbaka inom de lagliga föreskrifternas gränser och förhindra att utöfvandet af denna myndighet tillintetgör eller kringskär pressens författningsoch lagenliga frihet. Motionen remitterades till ett utskott af 14 medlemmar. SCHWEIZ. Här pågå rustningar i en ganska betydlig skala. Den 20 dennes hafva 20,000 man blifvit uppbådade, af hvilka 10,000 under öfverste Bourgeois skall betäcka Basel och 10,000 under öfverste Ziegler Schalfhausen. Derjemte har staben för ytterligare 40,000 man inkallats och de utom landet befintlige militärpligtige hemkallats. (Månne icke härmed förstås de i Neapel och Rom varande Schweizer-regementer?) I alla kantoner rustas. Stora rådet i Bern har voterat en oinskränkt militärkredit. I Ziirich hafva studenterna erbjudit sig att göra krigstjenst. Entusiasmen är allmän. Utaf Neufchateler-fångarne hafva nu sextiosex blifvit åtalade. Af dessa 66 befinna sig 11 på flykten. 14 fångar återstå ännu, rörande hvilka nångot beslut ännu icke fattats. Alla de öfriga hafva under tiden blifvit frigifna, deribland några emot borgen. Till desse sistnämndes antal hör grefve PourtalesSandoz, som dock icke får förvexlas med grefve Pourtalas-Steiger, insurrektionens chef.